Nu ska slamrensningen förbättras
FINSPÅNGDet händer saker på Finspångs tekniska verk. Dels ska man certifiera sig och dels ska slamrensningen effektiviseras.
<b>Framtiden kräver mer</b>
Det nuvarande sättet att rensa slammet innebär att det centrifugeras, ett sätt som inte överensstämmer med de hårdare miljöregler som kommer att gälla i framtiden.
- Det finns fler fördelar med de nya slambäddarna, arbetstidsförkortning eftersom vi inte kommer att behöva folk som jobbar på helgerna längre, miljön främjas, kemikalieförbrukningen minskas och kvävet reduceras med 15-20 procent, säger vd Roland Mayer.
De vilkor som nu gäller för Axsäters reningsverk är från 1986 och för att få förnyat tillstånd krävs bland annat att man får ner kvävehalten.
- Vi får lite av kvävereduceringen på köpet i och med ombyggnaden, sedan får vi se vad vi behöver göra för att minska den ytterligare, säger Roland Mayer.
De fyra nya slambäddarna är 4400 kvadratmeter stora och rymmer 8800 kubikmeter. Där lagras slammet i minst fem år innan det körs på deponi.
<b>Fler slambäddar</b>
Slammet som i dagsläget körs på deponi innehåller för höga halter av kadmium för att kunna användas till något, men Finspångs tekniska verk förhandlar med Länsstyrelsen om att i framtiden kunna använda slammet som täckningsmaterial på soptippen.
I framtiden vill man även att övriga reningsverk i kommunen ska ha slambäddar, som det är nu så fortsätter man att transportera slam till Axsäter.
Nu börjar man med projekteringen, de nya bäddarna kommer att påbörjas i november och om allt går som planerat räknar men med att den första bädden ska kunna tas i bruk i mars 2003. I maj 2003 beräknas allt vara klart.
<b>Miljö- och kvalitetsintyg</b>
Efter semestern togs beslutet om att certifiera Finspångs tekniska verk. Roland Mayer hade helst sett att det redan skett men det är först nu man känner sig mogen.
- Vi bildades 1 juli 2000 och det har tagit sin tid att landa i den nya organisationen.
Alstom har tryckt på för att deras underleverantörer ska vara både miljö- och kvalitetscertifierade och nu har processen alltså startat. Men om det kommer att bli så stora skillnader återstår att se.
- Det kommer mest bli så att saker som vi redan nu jobbar efter sätts på pränt och hamnar i en pärm så att alla kan se hur vi jobbar, säger Hans Ahlin från tekniska verkets stab.
<b>Revisor utifrån</b>
Det kommer också att innebära att man förutom den interna revisorn man har i dag även måste ha en revisor utifrån.
- Vissa rutiner kanske saknas, det är det som företaget bakom certifieringen ska hjälpa oss att se. Sedan är det ju också så att rutiner som bara finns i de anställdas huvuden måste skrivas ner, säger Roland Mayer.
Själva certifieringen beräknas kosta 500 000 kronor under de tre år det tar att få intyget.
Så jobbar vi med nyheter