Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Nu ska emigrationen till USA dokumenteras

Nu har Finspångs bibliotek fått underlaget till en avhandling om emigrationen från Finspång till USA åren 1868 till 1893. Avhandlingens författare Ulf Ebbeson har skänkt fem pärmar med uppgifter om alla traktens utvandrare från de aktuella åren.
Till fromma för släktforskare och andra.

Ulf Ebbeson har låtit Finspångs bibliotek ta hand om underlaget för sin avhandling om emigrationen från Finspång i slutet av 1800-talet. En guldgruva för släktforskare i trakten, framförallt om man har Amerika-släkt.
FOTO: JANNE FORSBY

Ulf Ebbeson har låtit Finspångs bibliotek ta hand om underlaget för sin avhandling om emigrationen från Finspång i slutet av 1800-talet. En guldgruva för släktforskare i trakten, framförallt om man har Amerika-släkt. FOTO: JANNE FORSBY

Foto:

FINSPÅNG2004-01-16 06:00
En av anledningarna till att Ebbeson från början fann Finspång intressant ur ett utvandringsperspektiv var att det rörde sig om en typisk bruksort. Och därmed också konjunkturkänslig.
? Man kan säga att när Bofors seglade upp som den stora kanontillverkaren i slutet av 1800-talet så började Finspångsbruket gå allt sämre. Och då tog också utvandringen fart, berättar Ulf Ebbeson.
Finspång hade dessa år mycket höga utvandringstal, skyhögt över genomsnittet, framförallt på 1880-talet. År 1880 utvandrade till exempel 143 personer från Risinge församling varav 86 hade anknytning till bruket. Den totala emigrationen från Sverige mellan 1868 och 1920-talet var ungefär 1,3 miljoner att jämföras med dåtidens totala befolkning som uppgick till fem miljoner.
? Det är faktiskt så att i början av 1900-talet bodde det fler svenskar i Chicago än i dåtidens Norrköping, säger Ulf Ebbeson.

<B>Flyttningsmönster</B>
Det som han intresserat sig för mest är flyttningsmönster, samt konjunkturpåverkan. Det vill säga hur utvandringen kom att se ut i de separata familjerna, vad som påverkade människor att ge sig av samt hur utvandringssiffrorna följde på dåliga tider och arbetslöshet.
? Det vanliga var att barnen flyttade, ofta yngre män. Efter ett tag kom så amerikabreven till familjerna i Sverige och så flyttade de efter. Man kan också se att de som flyttade var de duktiga, driftiga; vid studier av skolbetygen kan man se att utvandrarna hade över genomsnittet i betyg, påpekar Ulf Ebbeson.
De här mönstren ser likadana ut från tid till annan. Och är märkligt likartade i olika delar av världen.
? Det finns ju klockrena paralleller med dagens invandring till Sverige och Europa, poängtar Ulf Ebbeson. Först kommer de unga, driftiga, sedan följer familjen efter etappvis. Människan är sig lik, föräldrar i fattiga delar av världen vill att deras barn ska få ett bättre liv, det är inget konstigt med det.

<B>Machete-tillverkning</B>
De trakter man vanligtvis associerar med amerikautvandringen är till exempel Minnesotaområdet. Men utvandrarna från Finspång hamnade på en annan plats.
? Det var ju en stor andel järnarbetare som emigrerade från Finspång och väldigt många sökte sig till ett järnbruk utanför Hartford i Connecticut, säger Ulf Ebbeson. Just det järnbruket tillverkade faktiskt machetes, en lång kniv som ofta används för att hugga fri väg i djungeln och som exporterades till Sydamerika, man kan säga att finspångsutvandrarna gick från kanoner till knivar.
Själva avhandlingen vars underlag nu alltså finns på biblioteket är benämnd Emigration från en bruksbygd i Östergötland, en licentiats-avhandling gjord av Ulf Ebbeson 1967. Även den finns tillgänglig på Finspångs bibliotek.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om