Pernilla Randmäe och Regina Svensson kontaktade Folkbladet efter att vi publicerat vad personal på Storängsskolan skrivit till kommunens politiker och tjänstemän om neddragningarna inom skolan. De är föräldrar till barn på skolan och känner stor oro inför de planerade varslen.
- Lärarna gör ett jättebra jobb. Men de sliter hårt och vi befarar att de snart inte orkar mer. När man skriver ett sådant brev till kommunen, ja då är måttet rågat, säger Pernilla Randmäe.
- Föräldrar och barn på skolan är oroliga. Vi håller helt och hållet med personalen på skolan: barnen är vår framtid som vi måste satsa på. Nu är det dags för politikerna att ta sitt ansvar, säger Regina Svensson.
Kväver yrkeskår
De anser att varslen går stick i stäv med den nya läroplanen, som bland annat trycker på varje elevs rätt att utvecklas och känna växandets glädje.
- Kommunens besparingskrav kväver en hel yrkeskår, samtidigt som det begärs en kvalitetshöjning från regeringsnivå, säger Pernilla Randmäe och Regina Svensson instämmer:
- Både barnens och lärarnas inspiration och glädje kommer i kläm.
Elevassistenter viktiga
Enligt uppgifter som föräldrarna fått kommer 18 barn vara i behov av elevassistent till hösten 2011 på Storängsskolan. I dag finns tre assistenter där, hur många som blir kvar till hösten vågar de inte ens fundera på.
- Det är det absolut största orosmomentet. Elevassistenterna behövs både i skolan och på fritids. Men fortsätter det skäras ner i skolan kommer det sluta med att barnen förvaras både där och på fritids, säger Regina Svensson.
"Huvudvärk"
Pernilla Randmäe betonar elevassistenternas viktiga roll:
- Hela klassen blir lidande om läraren måste ta hand om den problematik som assistenterna ska göra. Extra stöd och hjälp hinns inte med. Det blir lätt en hög ljudnivå och barnen blir extra trötta och får huvudvärk. Det blir svårare och dyrare att ta hand om problemen när barnen är 15 år än till exempel 8, säger hon.
Friskolor?
Föräldrarna ser sparkraven som omöjliga.
- Det kostar både pengar och tär på all skolpersonal. Det har sparats och omorganiserats inom skolan i många år och rektorer och pedagoger gnuggar sina hjärnor för att lösa problemen, men de får aldrig något tillbaka. Det skulle inte vara förvånande om personalen söker sig till andra arbetsplatser, säger Pernilla Randmäe och fortsätter:
- Inom kort kommer det att etableras en friskola i kommunen. Risken finns att både personal och elever söker sig dit istället.
Regina Svensson instämmer:
- Jag är glad om det kommer friskolor hit. Lite konkurrens kanske kan få kommunen att vakna, säger hon.
Vad föräldrarna vill är att ha lugn och ro i skolan:
- Vi vill att politikerna ska se problematiken, och fatta långsiktiga beslut gällande ekonomin i kommunen. Detta anser vi borde vara lättare om beslutsperioden anpassas så att kalenderår och skolår ligger i fas så att budgeten blir tydligare. Det gör den inte i dag, säger Pernilla Randmäe.
- Vi ger oss inte i första taget. Det här är bara starten till protesten. Botten är nådd och ska det finnas personal kvar måste politikerna prioritera om, säger föräldrarna samstämmigt.