Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Nu är sista delen om gruvstugan i Hällestad klar

Nu har den femte och sista delen i serien om gruvstugan i Hällestad och dess omgivning kommit. Kolarekonsten är temat i Jan-Eric Karlströms skrift.

Jan-Eric Karlström har nu skrivit den sista delen i skriftserien. I den berättas bland annat om vallonerna som kom till Finspång och som förkastade svenskarnas liggmilor och istället utvecklade resmilor. FOTO: TITTI OLOVSSON

Jan-Eric Karlström har nu skrivit den sista delen i skriftserien. I den berättas bland annat om vallonerna som kom till Finspång och som förkastade svenskarnas liggmilor och istället utvecklade resmilor. FOTO: TITTI OLOVSSON

Foto:

FINSPÅNG2004-03-27 06:00
<B>Cecilia Ottosson
- Nu är den här serien komplett, men jag tänker inte sluta skriva för det utan nu har jag tänkt att gå på djupet med det här. I de här skrifterna skriver jag korta snuttar. Det är fakta först, men så finns det också lite roliga historier, det ska vara läsartillvänt, säger Jan-Eric Karlström.
Han är eldsjälen som nu skrivit den sista delen i serien om gruvstugan i Hällestad och dess omgivning. Den första skriften, Gruvstugans historia, kom 2000 och efter det har det blivit en skrift per år. Både text och teckningar i skrifterna står Jan-Eric Karlström bakom. Den femte och sista skriften i serien handlar om kolarekonsten.
- Det är intimt förknippat med Finspång för det gick inte att göra järn om man inte hade kol, säger Jan-Eric Karlström.
I skriften berättas om Wellam de Besch och Louis de Geer som vid 1600-talets början ansåg de det viktigt att förbättra kolförsörjningen i Finspång.
- Den allra första valloninvandringen gick mot Finspång och av de som kom hit arbetade ungefär hälften som kolare eller skogsarbetare, berättar Jan-Eric Karlström.

Förkastade liggmilor
I skriften berättar han vidare att vallonerna förkastade svenskarnas så kallade liggmilor och menade att kolen från dessa hade en dålig kvalitet. Vallonerna införde istället den kolningsmetod som hade utvecklats i hemlandet. Det handlade om så kallade resmilor som består av stockar som är resta kring en mittstång. I skriften får vi till exempel också veta arbetsåtgången vid en normalstor resmila enligt en förteckning från 1811. Totalt handlade det om 94 dagsverken. Exempelvis handlade det om tio dagsverken för vedens fällning och sex dagsverken för vedens inresning.

Roligt att berätta
I sitt arbete med att leta fakta till skrifterna använder sig Jan-Eric Karlström bland annat av litteratur han köper på nätet.
- Jag försöker i första hand gå direkt till källorna och då är det riksarkivet i Stockholm och landsarkivet i Vadstena. Koden är att lära sig läsa handskriften, berättar Jan-Eric Karlström.
Han gör arbetet helt på ideell basis och det handlar om mycket tid.
- Jag tycker det är roligt att berätta och jag tror också att jag gör en kulturhistorisk insats, säger Jan-Eric Karlström.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om
Finspång