I en debattartikel kritiserar Svenskt Näringsliv i Östergötland länets kommuner för hur de prioriterar gymnasieutbildningarna. Kritiken handlar i huvudsak om att högskoleförberedande utbildningar har för framträdande ställning.
– Det har varit så att man varit för dåliga på att väga in arbetsmarknadens behov när man dimensionerar sina utbildningar, säger Johan Gustafsson.
Vad innebär det här för era medlemsföretag?
– Det företagen säger när jag är ute och talar med dem är att kompetensbristen är det största problemet. Det gör att företagen bromsas i sin utveckling och det är till nackdel för hela samhället.
Hur ska man få flera unga att välja yrkesutbildningar?
– Kommunerna måste bli bättre på att marknadsföra dem. Men även föräldrar är viktiga här. Att berätta om vad yrkesutbildningarna kan ge. Att berätta vad det innebär att ha en yrkesutbildning. Att det finns jobb, säger Johan Gustavsson.
Svenskt Näringsliv i Östergötland vill att kommunerna skär ned på antalet platser på högskoleförberedande program och i stället satsar på yrkesprogrammen.
– Faktum är att det redan i dag finns möjlighet att läsa vidare för den som går ett yrkesprogram. Sedan höstterminen 2023 ingår de kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet på samtliga yrkesprogram. Att gå ett yrkesprogram ger alltså samma möjlighet att plugga vidare om man vill det, samtidigt som man lär sig ett yrke, säger han.
Enligt Svenskt Näringsliv menar Skolverket att platserna på länets yrkesprogram skulle behöva öka med mer än 10 procent. Högst ökning bedömer Skolverket att det krävs på industritekniska programmet, där myndigheten menar att antalet platser skulle behöva fyrdubblas.
Mikael Wallin (L) är utbildningsråd i majoritetsstyret i Finspångs kommun. Han håller i stort sett med om Svenskt Näringslivs och Skolverkets slutsatser om att det behövs fler platser till yrkesutbildningarna.
– Jag håller med om slutsatserna att det är tydligt att det behövs fler platser till yrkesutbildningarna. Samtidigt är det något vi jobbar väldigt mycket med i Finspångs kommun och det är också sådana inriktningsbeslut vi har tagit, säger han.
Hur ska ni få fler unga att välja yrkesutbildningarna?
– Vi jobbar redan nu med att unga tidigt får komma i kontakt med industrin. Att man vet vad det är. Vi har också nära samarbeten med företag. Det är viktigt för oss att höra vad våra företag tycker. Samtidigt är det också viktigt att yrkesvägledarna gör ett bra jobb.
Kan ni göra mer för att locka fler till yrkesutbildningarna?
– Jag kan inte gå in på detaljer. Men det finns planer på att förlägga delar av vuxenutbildning ute på arbetsplatserna. Det skulle kunna skapa bättre koppling mellan vad företagen efterfrågar och vilka utbildningsinsatser som görs, säger Mikael Wallin.
– Den dåliga matchningen är en av de bidragande orsakerna till den höga ungdomsarbetslösheten. Och när det gäller vuxenutbildningen ser kommunerna alltför ofta till sina egna behov istället för vad arbetsmarknaden efterfrågar. Här efterlyser jag en bättre dialog med företagen, säger Johan Gustafsson från Svenskt Näringsliv.