– Vi brukar springa mellan fem och tio kilometer, ibland delar vi upp oss i ett par grupper, säger Merja Renfors.
Det är ett gäng vana motionärer vi träffar. De är ofta med i olika lopp, mest individuellt men även i lag. Här närmast är det Kraftloppet i Finspång den 26 augusti det handlar om. Där deltar de för sjätte året.
Så gammalt är också namnet.
– Vi var ett gäng mammor som hade barn som spelade bandy i Faik, berättar Merja Renfors.
Nu har barnen vuxit och alla spelar väl inte längre bandy, men mammagruppen består. Nya mammor har tillkommit.
– Vi tycker om att röra på oss och har väldigt skoj. Ibland käkar vi litet efteråt, berättar Merja.
Hur har det gått i tidigare Kraftlopp?
– Vi har i alla fall inte kommit sist, säger Nettan Magnusson.
Definitivt inte förra året. Då kom Bandymorsorna tvåa i damklassen.
– Tyvärr är det inte så många damlag, erkänner Merja.
Därför kommer de nu med en utmaning.
– Det måste finnas massor med mammor i andra föreningar och idrotter, som kan göra samma sak som vi.
– Det handlar inte om prestation utan att man ska ha kul, säger Merja vilket alla bandymorsorna är ett bevis på. Det går glatt till under träningen.
Kraftloppet är 72 kilometer. Långa stafetten har fem till tio löpare i varje lag på sammanlagt tio sträckor. Samma löpare får springa maximalt två olika sträckor men de ska inte vara i rad. Men Bandymorsorna kommer att dela upp jobbet på tio personer, där längsta sträckan är på drygt tolv kilometer och kortaste på drygt fyra.