Vi slår oss ner över en kaffe vid Bergslagstorget och det märks omgående att Pekka Kohtamäki fortfarande brinner för sitt skötebarn Rockslottet, även om det gått 24 år sedan den första upplagan. Men trots att han är ansiktet som de flesta förknippar med Finspångs största musikevent, så var det inte han som kom på ursprungsidén.
– Det var Kent Persson som äger grillen på torget som kläckte idén och han behövde en galning som inte förstod hur mycket arbete det skulle innebära. Vi hade arrangerat några danser ihop innan. Efter lite tjat på produktionsbolaget EMA Telstar fick vi till slut ett möte uppe i Stockholm och åkte därifrån med ett muntligt avtal om hjälp, mot att vi skulle ordna en bankgaranti på 400 000 kronor. Vilket vi så klart inte hade just då. Men jag svarade blixtsnabbt ”javisst”. Kent och de andra var riktigt förbannade på vägen hem från Stockholm. Vi visste inte hur vi skulle få tag på så mycket pengar. Det blev nästa utmaning, men det löste sig efter hjälp från ett par lokala borgenärer som jag är evigt tacksam i dag, skrattar Pekka Kohtamäki.
Förmågan att se förbi hinder och tackla utmaningar tycks ha varit en av hans främsta egenskaper under åren som konsertarrangör.
– Vid den här tidpunkten hade jag bara varit på en konsert i hela mitt liv. Dire Straits på Stadion i Stockholm. Jag tänkte att det var som att göra vilken logdans som helst. Man ska bara ha dit någon som spelar, ta betalt och någon ska städa upp efteråt. Principen är alltid densamma.
Första bokningen blev Peter LeMarc 1993, som var just då var en av Sveriges hetaste live-artister. Med sig hade han Atomic Swing och Niklas Strömstedt som förband.
– Han var helt euforisk när han var här. Han spelade nio extranummer. Sedan gick han upp till torget och satte sig och spelade i busskuren ihop med Niklas Strömstedt. Sedan drog de in på Hotel De Geer och fortsatte spela till långt in på morgonen.
Historien från Finspånsspelningen togs även upp av Niklas Strömstedt själv när han intervjuade Peter Lemarc i tv-programmet "Tack för musiken!" för fyra år sedan. Och historierna fortsätter att staplas på hög under vår timslånga intervju.
Pekka Kohtamäkis personliga favoritspelning var när Ulf Lundell la sin turnépremiär på Rockslottet 1995, med Eldkvarn som förband.
– Han är min husgud. Det var helt fantastiskt. Nu började ekonomin gå runt också. Rockslottet började sätta sig i Finspångsbornas medvetande.
Året därpå sattes det officiella publikrekordet på 12 000 besökare när Gyllene Tiders återtåg rullade förbi. Samma år gjorde även de skäggiga 80-talsikonerna ZZ Top en spelning på slottet.
– Vi släppte 2000 extrabiljetter till Gyllene Tider och då blev det jättelånga köer på torget för att köpa de sista. Den kvällen var magisk. Det var året då rockslottet stod på topp. Samma år kom det 8000 till ZZ Tops spelning, berättar Pekka Kohtamäki, som är stolt över det som han och hans kollegor lyckades åstadkomma under de 15 åren mellan 1993 och 2006 som Rockslottet arrangerades.
– Jag vill inte ha det ogjort. Jag har träffat jättemånga roliga människor. Men mitt arrangerande av Rockslottet är över. Jag kan se tillbaka och känna att det som var bra var riktigt bra, men allting har ett bäst före-datum.
Av en ren slump möter vi arrangören av Sommarrocken, Malin Fritiofsson, på vägen upp från Finspångs slott. Musikfesten på Bergslagstorget är nog det som kan ses som en efterföljare till dåtidens Rockslott i Finspång. De stannar upp, skrattar och hälsar på varandra och Pekka berömmer Malin för hennes arbete med Sommarrocken. Jag frågar Malin om det inte är dags för henne att plocka upp stafettpinnen och arrangera ett nytt Rockslott nästa år.
– Ja, kanske det. Om han är min coach, ler Malin Fritiofsson och nickar skämtsamt mot Pekka Kohtamäki.
– Det kan jag ställa upp på, svarar Pekka innan vi skiljs åt.
Kanske såddes det ett frö till ett framtida Rockslott där och då.