Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Melinda Balogh med på vårsalong i Linköping

FINSPÅNG
Den 9 mars öppnar Vårsalongen i Linköping för 81:a gången. Melinda Balogh från Finspång skickade in tre tavlor och en videoinstallation.

Finspång2002-02-27 00:00
- De tog en av tavlorna och videoinstallationen! Jag är jätteglad att jag fick med filmen, det är faktiskt första gången som någonting sådant visas där, säger Melinda.
Att man nu kan ta till sig konst som inte är en klassisk oljemålning som hänger inramad på väggen ser hon som ett stort framsteg. Konst handlar enligt henne om att drabbas av en känsla. Vilken känsla och på vilket sätt man blir berörd är upp till var och en.

<b>Samhällskritisk konst</b>
- Jag är inte en sån som är ute och demonstrerar, men jag kan genom min konst ändå försöka påvisa vad som händer i samhället och på det sättet ta del av en debatt, säger Melinda.
Med sin tavla, som är ett fotomontage, vill hon visa på att det våld som förekommer i världen är ett våld skapat av män. För att hitta en ballans i världen menar hon på att kvinnor måste bryta det manliga beteendet. Inte spela med enligt de manliga regler som råder.
- Vi måste få ett slut på allt mördande i världen. Det går inte att fortsätta med terroristattacker eller att skjuta sina döttrar i huvudet, säger hon.

<b>Depressiv kvinna</b>
Om den videoinstallation som nu kommer att visas på Vårsalongen är ett tecken på kvinnlig frigörelse må vara osagt, men det är upp till var och en att tolka den rökande kvinnan som medverkar i den mindre än en minut korta filmen.
- För varje gång jag ser den väcks nya tanka och frågor, säger Melinda.
Medan vi pratar hinner jag se filmen ganska många gånger och det som slår mig är den totala frånvaro som kvinnan visar. Inte en enda gång tittar hon in i kameran. Inte en enda gång söker sig hennes blick någon annanstans än inåt. Allt djupare och djupare. Kanske därav titeln på installationen "Depressionen".
Installationen som är hårt nedklippt filmades under en dag på ett café i Stockholm. Inte en endaste gång bad någon henne sluta filma, trots att hon i bland filmade väldigt nära.
- En kompis sa till mig att om jag hade filmat i Finspång hade jag fått stryk. fast då skulle jag i alla fall ha blivit sedd. Nu var det som om jag inte fanns, ingen brydde sig om mig. Sånt väcker också tankar, säger Melinda.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om