Maxtaxan kostar trots kompensation
FINSPÅNG Efter maxtaxans införande den 1 januari 2002 har trycket på dagis och förskolor ökat allt mer. I valdebatten uppmärksammades detta och därmed har frågan om barngruppernas storlek i förskolan kommit upp på agendan. I Finspång har inte storleken på dagis- och förskolegrupperna ökat så mycket, dessutom har det anställts personal som kompensation, så även inom grundskolan.
Kommunens kostnader ökar i och med maxtaxan trots statlig kompensation. Nu utvärderas dagis- och förskoleverksamheten i en undersökning av kommunen. FOTO: TITTI OLOVSSON
Foto:
- Det säger inte så mycket med bara en siffra för max antal barn. Det beror ju på antalet anställda i verksamheten också, säger Peter Fransson.
I Finspång har antalet barn ökat efter maxtaxan men endast marginellt, dessutom har det tillförts personal.
- Det är klart att det har kostat för kommunen, vi får ju kompensation från staten men den täcker inte allt så vi har skjutit till kommunala pengar också, säger Peter Fransson.
<b>Nyckeltal</b>
Antalet barn kontra personal är lite komplicerat vad gäller dagis och förskola. Det skiljer i åldrar och behov, dessutom gäller olika tider för olika barn. Ingrid Nandrup, utbildningschef på utbildningsförvaltningen berättar hur Finspångs kommun har försökt att lösa dessa problem.
- Vi har utarbetat ett annat sätt att se på förskolegrupperna vad gäller storlek och personal. Vi kallar det nyckeltal, säger Ingrid Nandrup. Vi ser på barnens åldrar och om det föreligger särskilda behov. Sedan baserar vi antalet personal på behovet som finns sammantaget i gruppen.
Just nu sker en undersökning om kvaliteten på förskolorna.
- Vi utvärderar just nu om det har fått genomslag ute i grupperna, det är ju inte alltid säkert att resurserna räcker till, men snart har vi siffror på hur det ser ut i Finspång, säger Ingrid Nandrup.
<b>Elevantal</b>
Inte heller för grundskolan finns några fasta regler för antal elever per undervisningsgrupp. I en motion författad av Anna Hellerstedt (v) till kommunfullmäktiges sammanträde den 16 maj i år föreslås att Finspångs kommun inför en rekommendation på 20 elever men med ett maxantal på 25 elever per undervisningsgrupp.
I förslaget till remissvar ställer sig utbildningsförvaltningen positiv men konstaterar att mer ekonomiska resurser måste tillföras skolan. Motionen är remitterad till Barn- och utbildningsnämnden för beredning.
- Med hjälp av de så kallade Wernersson-pengarna ( En statlig pengasatsning som utgått till kommunerna öronmärkta för skolan) kunde vi anställa fler lärare så lärartätheten har ökat under de senaste åren. I genomsnitt har vi 13,6 elever per lärare i grundskolan enligt 2001 års siffror, tillägger Peter Fransson.
Dessutom har finspångs kommun nyligen fått ett statsbidrag på nära 5 miljoner kronor som ska användas till personalförstärkningar inom skola och på fritidshem.
Totalt arbetar 520 personer inom Barn- och Utbildningsnämndens verksamhetsområden. Det fanns i den senaste statistiken från den 16 augusti 1353 barn i åldrarna 1 - 12 år inom förskola/skolbarnomsorg i Finspångs kommun.
<B>PATRIK SELSFORS</B>
<span class=rub>Rikast tjänar mest på maxtaxan</span>
<span class=ing>FINSPÅNG
Från den första juli gäller den nya lagen om maxtaxa för äldre och handikappade. Den högsta avgiften för äldre- och handikappomsorg får efter lagens införande vara 1 516 kronor i månaden.
För att kommunen ska få ta ut avgifter för hemtjänst och äldreomsorg måste en ensamstående ha en inkomst på minst 4 087 kr i månaden, för par är beloppet 3 424 per person.</span>
Finspångs kommun hade redan innan lagen trädde i kraft höjt denna minimiinkomst till runt 3 900 för ensamstående så där slog det inte så hårt för kommunen. Men eftersom man i och med maxtaxan har sänkt en rad olika avgifter så blir det ändå ett ekonomiskt bortfall i slutändan.
Nu ska kommunerna kompenseras med sammanlagt 900 miljoner kronor av staten för detta bortfall men frågan är om det räcker.
- Min bedömning är att kompensationen som Finspångs kommun får inte täcker upp hela vårt inkomstbortfall, säger Conny Eriksson, omsorgsnämndens ordförande.
<b>Märklig fördelning</b>
Samtidigt ifrågasätts alltmer den fördelningspolitiska profilen hos äldremaxtaxan. Vid ett socialdemokratiskt valmöte i Folkets hus den 4 september togs frågan upp av före detta kommunrevisorn Lars Andersson (s). Men han tycker inte att han fick svar på sina frågor.
- Jag har träffat ett antal pensionärer med låga pensioner som faktiskt fått höjda avgifter. Samtidigt som de med de högsta inkomsterna i allmänhet får avgiftssänkningar, säger Lars Andersson. Jag ville på mötet ha svar på om det finns några siffror på det här och vad man kan göra åt snedfördelningen men det verkar som om ingen vill ta i det.
Lars Andersson är tveksam till äldremaxtaxan så som den har utformats.
- Ja, jag ifrågasätter om det här förslaget har en riktig socialdemokratisk prägel med tanke på fördelningskonsekvenserna.
<b>Vissa problem</b>
Conny Eriksson erkänner att det finns vissa fördelningsmässiga problem med äldremaxtaxan.
- I några få fall har det kanske blivit en höjning av avgiften, men de allra flesta tjänar åtminstone något på reformen. Sedan är det klart att de med högst inkomster har fått störst sänkning eftersom vi aldrig får ta ut mer än 1 516 kronor i månaden oavsett inkomst. Förut hade vi den möjligheten, tillägger Conny Eriksson.
Enligt en bedömning av Socialdepartementet ska drygt hälften av landets äldre och funktionshindrade få det bättre i och med maxtaxan.
Så jobbar vi med nyheter