Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Marcus Birros väl valda ord

Kanske håller han på att bli en alldeles vanlig avdankad kille som passerat de 30. Som räds att bli gammal. Som räds att bli vanlig. I måndags berättade Marcus Birro valda delar ur sitt liv.

Poeten, författaren och krönikören Marcus Birro vet att lägga rätt ord på tungan och istället för att smutsa ner i tv som han själv väljer att kalla sin tidigare framträdanden, möter han heller publiken med en viskning och ett intimt berättande. FOTO: TITTI OLOVSSON

Poeten, författaren och krönikören Marcus Birro vet att lägga rätt ord på tungan och istället för att smutsa ner i tv som han själv väljer att kalla sin tidigare framträdanden, möter han heller publiken med en viskning och ett intimt berättande. FOTO: TITTI OLOVSSON

Foto: Fotograf saknas!

Finspång2004-11-10 06:00
Åsa Hanell
Trots att den ofrånkomlige broderns senaste dramatik premiärvisades på tv lockade lillebror Marcus Birro ett 20-tal personer till Mariagården. Kanske fanns de där, alla människor som fyller hans böcker, svenskläraren, soctanten, mannen med manchesterbyxorna som skaver mellan skinkorna. De som sa till honom att författare kunde han inte bli. De som fick honom att bli författare.
- Något måste man ju göra för att få tjejer och jag brukar tänka på att Ivar Lo Johansson sa att han blev författare för att han var så dålig på att dansa.
Fast först testade han som många andra på att spela i band. Punkbandet "The Christer Petterssons" bildades och det gick som det gick.
- Har man en bandmedlem som röker hasch kan det bara sluta med att han börjar spela reggae.

Mjukare samhällssyn
Marcus Birro som ofta sågs i olika "tycka om saker program" i tv för ett antal år sedan har mjuknat. Han är inte längre den obstinata gaphalsen. Numera kan han ibland nöja sig med viskningar. De hörs också.
- Jag röstade till och med ja till EMU, jag tycker jättekonstiga saker nuförtiden.
Fast han har mer än hälften av sina drömmar kvar. Han förstår inte riktigt tjusningen med att följa med kompisen ut på tomten för att titta när garageporten via ett tryck på fjärrkontroller åker upp och ner. Upp och ner. Upp och ner.

Rätt man på rätt plats
Han verkar ha rätt roligt med sitt skrivande och med sina minnen. Och han lyckas förmedla dem, både till den lite äldre damen med brosch på första parkett, till mannen som också han sitter längst fram och bär manchesterbyxor, till pojken som tar idolporträtt och till flickorna som sitter parvis en bit bak.
Han gör det genom att blanda poesi från sina första böcker med berättelser från sina senare alster där lyssnaren gärna vill känna igen Marcus själv som den unga mannen med kronisk smärta. Med åldersnojan ständigt på lur. Med självdistans. Med närhet till skrattet - som han gärna delar med publiken.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om
Finspång