Mänskliga rättigheter - inte välgörenhet
Handikappfrågor är ytterst en fråga om demokrati. Det handlar om mänskliga rättigheter. Det budskapet förmedlade Handikappombudsmannen Lars Lööw när han besökte Finspång på torsdagen.
Handikappfrågor. Det handlade det om när HO Lars Lööw (t v) besökte Finspång. Stående: Ulla Johansson, ordförande i samrådsgruppen. Elsbeth Sundell, ordförande för Reumatikerna och Ingemar Andersson. Sittande: Tage och Gurli Fransson. FOTO: GUNNAR JOHANSSON
Foto:
Handikappombudsmannen är en av flera myndigheter som verkar mot diskriminering i samhället. Medan övriga är knutna till demokratiministern är HO knuten till socialdepartementet - något som Lars Lööw inte tycker är riktigt konsekvent. Eftersom handikappfrågor i grunden är en demokratifråga borde även HO höra till demokratiministern, anser han.
Praktisk fråga
-.När det gäller funktionshindrade finns fortfarande synen att de hör hemma någon annstans. I stället för offentliga välgörenhet - som bygger på givarens villkor, som all välgörenhet - handlar det om mänskliga rättigheter.
Det är inte bara vård och behandling som påverkar funktionshindrades möjlighet att delta i samhället. I lika hög grad är det en praktisk fråga. Om man bygger skolor och kommunalhus så att människor med funktionshinder inte har tillgång till dem, är det inte så konstigt att utbildningen är sämre för dem. Eller att de - trots ett stort samhällsintresse - inte har möjlighet att vara politiskt aktiva. För att färdtjänsten slutar gå klockan 21. För att det inte gr att ta sig in fullmäktigesalen med rullstol. För att kommunala handlingar inte finns på braille (punktskrift) Eller något annat praktiskt som lägger hinder i vägen.
Demokrati
- Handikappfrågor är ytterst en fråga om demokrati - om att delta i samhället på lika villkor.
Lars Lööw refererade till flera utredningar och rapporter och betonade bl a den viktiga roll som den tidigare socialministern Bengt Lindqvist haft för handikapprörelsen.
- Lagen om stöd och service är viktig för de funktionshindrade, men fortfarande finns synsättet om offentlig välgörenhet kvar. I grunden ses funktionshindrade som objekt som ska tas om hand, inte som medborgare med rättigheter.
Detta finns inbyggt i de offentliga strukturerna och därför är det viktigt att riksdag och regering samt fullmäktigeförsamlingarna i landets kommuner tarsitt ansvar, ansåg Lars Lööw.
- Sverige har ändå kommit långt - men har inte nått hela vägen mot det politiska målet om full delaktighet i samhället och jämlika levnadsvillkor.
De mänskliga rättigheterna, som de formuleras i FN- deklarationen innebär inte bara rösträtt, yttrandefrihet och äganderätt, hur viktiga de än må vara.
- Det innebär också ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
Utvecklingen går dock åt rätt håll, anser HO.
- De mänskliga rättigheterna återspeglar sig alltmer i lagstiftningen.
Så jobbar vi med nyheter