"Männen kunde lyssna mer på oss"
FINSPÅNGBeslutet att införa allmän och lika rösträtt i Sverige fattades av 1919 och 1921 års riksdagar. 1922 tde första fem kvinnorna plats i riksdagen. Till andra kammaren 1921 valdes Nelly Thöring (s), Asta Östlund (s), Elisabet Tamm (liberal frisinnad vilde) och Berta Wellin (högern).Till första kammaren valdes Kerstin Hesselgren (sk politisk vilde).Det är drygt 80 år sedan. Har det hänt något sedan dess och hur är det att vara kvinna och aktiv inom politiken i dagens Finspång? Kring dessa frågor har Folkbladet pratat med fem politiskt aktiva kvinnor i Finspång. I dag har turen kommit till Britta Gustavsson, centerpartiet.
Centerpartisten Britta Gustavsson tycker att vi har hunnit långt när det gäller kvinnors vilkor inom politiken, fast det har gått rätt långsamt. FOTO: TITTI OLOVSSON
Foto:
- Maud fanns ju inte när jag gav mig in i politiken, men visst betyder hon mycket, säger Britta Gustavsson ordinarie ledamot i kommunfullmäktige i Finspång för centerpartiet.
Att vara kvinna i det politiska livet kan vara ganska tufft och tidskrävande.
- Nu har jag tid att engagera mig så mycket jag vill, men som alltid är det svårt när man är ung och har barn, säger Britta.
Det kan ju vara så att när man varit med ett tag har man lyckats skaffa sig lite skinn på näsan.
Något som kan vara bra att ha i en värld som fortfarande starkt präglas av männen.
<b>Små grupper gynnar kvinnor</b>
- Jag tycker att männen kunde lyssna mer på oss kvinnor. Ju större samlingar ju svårare är det som kvinna att göra sig hörd. Även om man är ensam kvinna i en liten samling är det lättare att få männen att lyssna, annars lyssnar de mest till varandra, säger Britta.
Jämställdheten har låtit vänta på sig, även om Britta menar på att kvinnor i dag har det bra.
- Det måste ha känts ganska framgångsrikt, då för 80 år sedan när kvinnorna fick rösträtt, men jag tycker att det gått väldigt långsamt sedan dess. Det är först de senare åren som det hänt något, tycker Britta Gustavsson.
<b>28 år efter Nya Zeeland</b>
Sverige var absolut inte först med att införa allmän och lika rösträtt.
Finland var först i Norden med kvinnlig rösträtt 1906. 1923 införde Norge kvinnlig rösträtt och 1915 Danmark och Island.
Fast alla var vi långt efter Nya Zeeland där kvinnor redan 1893 fick rösta, även om kvinnorna själva inte kunde väljas in i parlamentet.
- Vi kanske var sist i starten, men hur ser den kvinnliga representationen ut idag? det skulle jag vilja veta, säger Britta.
<b>Väckarklocka</b>
Hon tror att många kvinnors politiska intresse vaknar när de fått barn, då ser de behoven och en vilja att kunna göra något praktiskt växer fram.
- Jag hoppas att de har möjlighet att engagera sig på något vis, det behöver inte vara partipolitiskt, men att bli medlem i ett politiskt parti gör det lättare att föra fram sina åsikter, säger Britta.
Själv ligger hennes politiska engagemang i kommunens praktiska skötsel.
- I kommunfullmäktige är ju vår roll att utveckla kommunen och jag tror att kvinnliga idéer är nyttiga i alla frågor. Kvinnor måste ha sin politiska plats, säger Britta Gustavsson.
<B>Tidigare publicerade artiklar i serien:</B>
19 mars - Elisabeth Rehn, vänsterpartiet.
2 april - Birgitta Staaf, moderata samlingspartiet.
Så jobbar vi med nyheter