"Många känner sig svikna"

FINSPÅNG
Risingegården strax utanför Finspång tar på uppdrag av socialtjänsten emot ungdomar från hela landet. Det är ett utrednings- och behandlingshem för ungdomar som omhändertagits enligt Lagen om vård av unga, LVU, och Socialtjänstlagen, SOL.
- Antalet placerade har under åren fördubblats men de omhändertagna enligt LVU har bara visat en liten ökning, säger Roland Carpevik, vd för Risinge behandlingshem AB.

I sitt arbete på Risingegården möter Roland Carpvik och Åsa Ryding ungdomar som har sociala- eller relationsproblem och ofta med en stor misstro till vuxna.
FOTO: TITTI OLOVSSON

I sitt arbete på Risingegården möter Roland Carpvik och Åsa Ryding ungdomar som har sociala- eller relationsproblem och ofta med en stor misstro till vuxna. FOTO: TITTI OLOVSSON

Foto:

Finspång2003-04-09 00:00
Under en tid har efterfrågan på platser för utredning ökat och blivit mer akut.
- Jag tror att det främst beror på två samhällsorsaker. Dels att allt fler ungdomar lever i splittrade familjer och att ekonomin blir sämre för så många i samhället, förklarar Roland Carpvik,
- Den sämre ekonomin resulterar i att det inte finns resurser till att gå in i ett tidigt skede utan socialen får gå in när ett omhändertagande är enda utvägen, säger Åsa Rydin, föreståndare.

<b>Kommer utifrån</b>
På Risingegården finns det 12 platser för utredning och fem behandlingsplatser för flickor.
- Främst är det ungdomar utifrån och sällan någon från Finspång. De skulle ju bara behöva rymma över åkrarna för att vara hemma i problemområdet igen, säger Roland Carpvik,
Till Risingegården kommer ungefär 45 ungdomar per år. I genomsnitt är 25 procent omhändertagna enligt LVU och 75 procent enligt SOL.
- Behovet är relativt konstant på grund av att det finns så få utredningshem i Sverige och vi har upptagning från hela landet men utvecklingen går åt att fler omhändertas enligt LVU, förklarar han.

<b>Misstro till vuxna</b>
Ungdomarna är i åldrarna mellan 12 och 18 år och många har stor misstro till vuxna.
- De har blivit svikna allt för många gånger och hamnat utanför samhället, berättar Åsa Rydin.
En utredning tar ungefär 12 veckor och består av fyra delar. Samtal med sociala utredare som skapar en bild över ungdomens situation, en pedagogisk del som utreder kunskapsnivå, en psykologisk del med nätverkssamtal och en observationsdel.
- En av fördelarna med att de kommer till institution är att de kommer från sin vanliga miljö och förhoppningsvis kan få perspektiv på sin tillvaro, säger Roland Carpevik.
Utredningsarbetet resulterar i ett åtgärdsförslag till socialtjänsten som sedan beslutar åtgärd.
- Förra året var det bara en person som kunde återvända hem till sin biologiska familj utan vidare åtgärder, annars fortsätter omhändertagandet oftast till fortsatt placering i familjehem, stödboende eller behandlingshem, konstaterar Åsa Rydin.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om