Livia Fränkel och hennes syster överlevde Förintelsen. Hennes mamma och pappa dog.
Under onsdagsförmiddagen berättade Livia sin fängslande historia.
Hon växte upp i en judisk medelklassfamilj i en liten stad i Rumänien. Det var under en tid när antisemitismen var utbredd i Europa.
– Det är nazismen som är roten till allt ont. Nazismen och antisemitismen finns kvar och låter sig höras då och då. Deras ideologi vilade på människors olika värde, säger Livia Fränkel.
Hon föreläste om hur nazisterna delade in folk i bättre och sämre.
– Det fulaste man kan kalla människor är att de tillhör olika raser. Vi tillhör alla den mänskliga rasen, oavsett hudfärg och etnisk ursprung.
Livia påtalade vikten av att ha civilkurage.
– Alla har ett ansvar att ingripa om till exempel en kompis blir retad eller mobbad på skolgården. Det är viktigt att visa att man vågar och reagerar på orättvisor, säger Livia Fränkel.
Hon berättade om sin barndom när nazismen tog allt mer plats under 1930-talet.
– Hitler var en oerhört karismatisk person som höll brinnande tal. Han betonade att det var judarnas fel att det gick dåligt för Tyskland och att alla judar skulle utrotas.
Tiden under Andra världskriget beskrivs där judarna fick det allt besvärligare.
Vid nyårsafton när 1943 skulle bli 1944 var ändå förhoppningen att räddningen var nära och att kriget var på väg att ta slut.
– Vi var tolv personer som firade nyår ihop. Ett år senare var det bara fyra av oss kvar i livet, säger Livia Fränkel.
Läs mer i torsdagstidningen