Letar efter de gamla och ihåliga
Just nu inventeras gamla och ihåliga träd i Östergötland. I Finspång arbetar sex personer med att kartläggningen.
Margaretha Lovén och Hans Axelsson mäter trädets omkrets och Gun-Britt Germundsson antecknar informationen om det gamla trädet. FOTO: TITTI OLOVSSON (0122-131 75) titti.olovsson@folkbladet.se
Foto:
- Vi trivs verkligen med det här. Vi får vara ute i naturen, träffa folk och så har vi roligt tillsammans, säger Margaretha Lovén.
- Vi är en grupp som fungerar tillsammans och vi tycker alla om att vara ute i alla väder, säger Gun-Britt Germundsson.
Projektet har pågått sedan 1998, men det är först på senare tid som arbetet i Finspång har tagit fart på allvar. Detta sedan länsstyrelsen inlett ett samarbete med Skogsvårsstyrelsen. De som arbetar i projektet är långtidsarbetslösa och anställda av Skogsvårdsstyrelsen.
Biologisk mångfald
De tre personer som Folkbladet träffar har jobbar i projektet sedan i september. Under sommaren arbetar de inte med träd utan kartlägger då istället fornlämningar och gamla torpgrunder.
- Det här projektet görs för biotopens skull och så kan man ju få reda på intressanta områden som man inte visste fanns, säger Margaretha Lovén.
Gamla, grova och ihåliga träd har en stor betydelse för växter, svampar och djur. När det finns gamla och ihåliga träd på ett ställe är det ett tecken på hög biologisk mångfald. Bristen på gamla träd hotar många arter och därför är det viktigt för den framtida naturvården att få veta var dessa träd finns.
- De stora träden ska alltså helst vara kvar, men man kan ju inte tvinga någon att ha kvar det, säger Margaretha Lovén.
Trädets omkrets
Hans Axelsson, Margaretha Lovén och Gun-Britt Germundsson kartlägger träd i skogs- och ängsmark, men även på privata tomter. Med hjälp av en flygfotokarta letar de upp de träd som där har markerats. När trädet är hittat hjälps två personer åt att mäta medan den tredje skriver ner den information de får fram. Det som ska antecknas är bland annat trädslag, trädets omkrets, vitalitet och vilken naturtyp den finns i. Det är bara träd med en viss förutbestämd omkrets och större än den som registreras.
- Det är inte alltid lätt att se vad det är för träd, men då får man titta på knoppen, säger Gun-Britt Germundsson.
Tidigare har länsprojektet bara handlat om själva registreringen, men arbete med åtgärder utifrån det man registrerat har nu också inletts. Det handlar exempelvis om frihuggning eftersom de gamla träden kan kvävas av för mycket sly. Markägare kan få en viss summa pengar per grovt eller ihåligt träd som registrerats om de frihugger själva.
- Runt en gammal ek ska det helst vara rent 30, 40 meter, berättar Hans Axelsson.
De uppgifter som karterarna får fram i sitt arbete skrivs in på en dator och informationen finns samlad i en databas hos länsstyrelsen i Linköping.
Nu finns ungefär 70 000 träd i länet i databasen. Projektet Landskapskartering av gamla träd ska pågå till och med augusti 2006. Totalt jobbar nu cirka 40 personer som karterare i projektet i länet.
Så jobbar vi med nyheter