Weronica Bengtsson och Rebecka Waleij på fackförbundet Sveriges Lärare hör gång på gång kollegor i kommunen lyfta problemet med att de inte har plats att dela upp barngrupperna.
Utmaningarna är stora. Trångboddheten och de stora barngrupperna, inom förskola och skola, är något som fackförbundet Sveriges Lärares medlemmar i Finspång lyfter kontinuerligt.
– Det är brist på lokaler, vilket gör att man ofta har svårt att dela klasserna, det spelar inte så stor roll hur hög lärartäthet man har när det inte finns lokaler till det. Lärarna anser inte att de har hållbara förutsättningar för att göra ett bra jobb, säger ordförande Rebecka Waleij.
Nyligen kom besked om att en ny F–6-skola ska byggas vid Grosvadsskolan.
– Vi ser det som något väldigt positivt att det äntligen byggs en ny skola. Tyvärr löser det enbart platsbristen på ena sidan av Finspång. Grundskolorna Nyhem, Svälthagen och Viggestorp är kraftig överbelamrade med elever och en ny skola på Grosvad minskar inte elevgrupperna på dem. Vi ser även en stor oro kring att kommunen inte erbjuder små undervisningsgrupper för elever med behov av det.
Tidigare fanns ett tak för hur stora elevgrupperna fick vara, max 25 på lågstadiet och 30 på mellanstadiet.
"Man måste också veta att våra elever fungerar på ett annat sätt än på 80-talet och tidigt 90-tal. Vad finns det för gräns nu?! Önsketänkandet vore 16–18 elever", skriver en lärare till redaktionen.
– Jag kan nog hålla med den anonyma läraren. Utmaningen att se varje elevs behov och tillgodose dem har förändrats, jag tror att läraryrket är mer komplext i dag, säger Rebecka Waleij.
Läraren skriver vidare:
"När vårdnadshavaren erbjuds en plats i skolan får de endast meddelande om att 'ditt barn har fått plats på x skola'. Alltså ingen information om hur många elever som går i klassen. Det gör att de inte har en möjlighet att reagera och ifrågasätta inom rimlig tid."
En genomgång som vi har gjort med kommunen visar att det under våren 2022 gick 32 elever i förskoleklass på Hällestad skola och 30 på Svälthagsskolan, medan exempelvis Storängsskolan i snitt hade 23 elever i sina förskoleklasser.
"Vi får höra att det finns inget stopp, det finns inget tak längre", säger Rebecka Waleij om barn- och elevgruppernas storlek.
För att tillmötesgå varje elevs behov krävs utbildad personal och mindre klasser, menar Rebecka Waleij.
– Eleverna i förskoleklass är bara fem, sex år. De har rätt till god undervisning och arbetsmiljö. Det är deras första skolår med en stor omställning från förskolan. Forskning visar att ju tidigare insatser desto bättre.
Hon säger att det inte längre talas om hur många personer lokalerna är dimensionerade för när det gäller syretillförsel.
– Vi får höra att det finns inget stopp, det finns inget tak längre, säger hon och förklarar att det är mest påtagligt inom förskolan.
Skolverkets statistik visar att det i snitt går 11,1 elever per lärare i Finspång. Exakt vad det innebär framgår inte. Under en vanlig lektion deltar 20–30 elever, enligt Rebecka Waleij. Halvklass har man vid slöjd, hemkunskap och kanske bild eller musik.
Facket välkomnar den nya skolan. "Tyvärr löser det enbart platsbristen på ena sidan av Finspång", säger Rebecka Waleij.
Hur stora grupper är rimliga?
– Det beror på om det finns behov av anpassningar, särskilt stöd eller kanske åtgärdsprogram för en eller fler av eleverna. Det är vanligt i dag i de flesta klasser. Det beror också på hur gamla eleverna är, lokalernas kapacitet och ämnet.
Hon tycker också att det är viktigt att se hur mycket undervisningstid lärarna har i förhållande till möten, administrativa och sociala delar samt planeringstid.
Många funderar på att lämna yrket.
– Det blir en ond cirkel. De behöriga lärarna ska också stötta kollegor utan utbildning. Det behövs ordentliga satsningar på skolan. Det gäller inte bara Finspång, utan i stort sett överallt.
Det är bra att titta på varför betygen ser ut som de gör, tycker fackförbundet. Börja med att titta på lärarnas förutsättningar. Är de många nog och hur är ledningen och arbetsmiljön?
Tidigare har vi belyst att betygsättningen skiljer sig mellan olika skolor. Rebecka Waleij och Weronica Bengtsson säger att lärarna ofta följer eleverna i flera år och att nationella proven bara är en del av en stor helhetsbedömning.
– Det finns många orsaker till att betygen ser ut som de gör. Det handlar om lärarnas förutsättningar, säger Rebecka Waleij, som anser att det är där arbetet måste börja.
– Vi har förtroende för att våra medlemmar vet hur de ska sätta betyg genom att göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna.
Många rektorsbyten och lärare som tvingas täcka upp för varandra ger ingen stabil grund, menar de.
– Vi får ärenden från många skolor. Lärarna i Finspång är trötta och slitna. Så ser det ut mer eller mindre genomgående i hela kommunen. Det ska inte spela någon roll vilken skola man går på, men hur ser förutsättningarna ut?