Enligt Anna-Caren Sätherberg pågår ett intensivt arbete från regeringshåll för att komma fram till olika åtgärder som skulle kunna underlätta för landets lantbrukare.
– Jag har kontinuerlig kontakt med LRF och inom jordbruksdepartementet analyseras det just nu vilka åtgärder som kan sättas in. Det vi tittar mest på är om det går att öka intäktssidan, så lantbrukarna kan få mer betalt för sina produkter, förklarar hon.
Så det kommer bli dyrare matpriser för konsumenterna?
– Ja, ökar kostnaderna är det naturligt att det blir högre matpriser i affärerna.
Av alla länder i världen har Sverige det högsta dieselpriset just nu, mycket på grund av reduktionsplikten och övriga skatter. Reduktionsplikten handlar om att Sverige har bestämt att det ska blandas i en hög andel biodrivmedel i dieseln, vilket starkt bidrar till det höga dieselpriset.
Är det rimligt att en svensk lantbrukare som måste tanka sin traktor betalar 21 kronor litern, när en lantbrukare i USA betalar 8,60 kr och en rysk lantbrukare 6,30 kr?
– Reduktionsplikten är ett verktyg för att få ner utsläppen. Transporterna i Sverige står för en tredjedel av de totala utsläppen. Före jul beslutade regeringen att skapa en "kontrollstation", där vi mer djupgående ska titta på vilka effekter reduktionsplikten har skapat för både företag och privatpersoner. Sedan vill vi att det ska produceras mer biodrivmedel i Sverige, istället för att vi ska vara beroende av Saudiarabien och priser vi inte kan styra.
Går klimatomställningen för fort fram på vissa områden, till exempel inom lantbruket?
– Klimatomställningen är en av regeringens viktigaste prioriteringar. Svenskt jordbruks egen målsättning är att vara fossilfritt till 2030. Den målsättningen måste vi försöka stödja från regeringens håll, där finns ingen konflikt, poängterar Anna-Caren Sätherberg.
Hur ser chanserna ut för att lantbrukare i Sverige kan få något ekonomiskt stöd från statligt håll under 2022?
– Redan nu har vi satsningar och jag presenterade nyligen en satsning på landsbygden tillsammans med EU på 64 miljarder kronor mellan 2023 och 2027.
Men det hjälper inte de lantbrukare som riskerar att hamna i likviditetskris inom några månader?
– Nej, men vi måste få analysen av läget klar, innan vi kan ta några beslut för 2022, säger Anna-Caren Sätherberg.