”Jag har träffat hur många som helst som säger att drömmen vore att driva ett eget litet pensionat ute på landet någonstans. Men för det mesta blir det mest snack om drömmar; det är sällan som det blir verkstad av det hela”, sa Staffan Svensson där vid köksbordet i hans och hustrun Gunilla Strömbergs fina lilla hus i Regna. För paret Strömberg/Svensson blev det dock verkstad. 2006 slog de till och köpte vandrarhemmet Regnagården som ligger ett stenkast från deras hus.
En lördag i mars for jag iväg till Regna för att tala med Staffan och Gunilla om hur det känns när drömmarna så att säga har slagit in och de har haft sitt egna lilla pensionat/vandrarhem i tolv år?
Staffan är civilingenjör med inriktning mot energi och hållbarhet och har arbetat inom flera olika företag. Nu är han pensionär. Gunilla är utbildad kulturvetare, har läst konsthistoria och arbetat på museer. Nu arbetar hon som kommunikatör inom den statliga förvaltningen.
Gunilla och Staffan ”blev ihop” vid en julmiddag för snart 20 år sedan. 2011 gifte de sig i Regna kyrka - även den belägen ett stenkast från deras köksbord.
”När vi gifte oss hyrde jag en Karl Gerhard kostym på Karl Gerhards ateljé i Stockholm. Den kostade 750 spänn att hyra och den satt som ett smäck!”, sa Staffan och skrattade glatt åt minnet.
Vandrarhemmets äldre delar utgörs av en fattigstuga från 1855/1860. Byggnaden omvandlades senare till ett ålderdomshem. När nutidens krav på hissar och annan bekvämlighet slog till så avvecklades ålderdomshemmet under 1970-talet.
En grupp bybor tog hand om huset, rustade upp det och öppnade vandrarhem i STF: s regi. När Gunilla och Staffan köpte huset 2006 var det enbart Ingegerd - då en dam i 70-årsåldern - som stod för verksamheten.
”Vi hade stora ambitioner under de första åren. Vi bokade kända artister för konserter i vandrarhemmets trädgård och vi hade restaurangen öppen fyra dagar i veckan med allt vad det innebar av jobb och planering. Undan för undan så märkte vi att vi inte fick igen några pengar på allt slit. Så nu ser vi framförallt till att driva och utveckla själva vandrarhemsprojektet”, berättade Gunilla.
Det är inte lätt att få tiden att räcka till både heltidsjobb i Stockholm och - under den mest intensiva säsongen - heltidsjobb i Regna.
”Alla pratar om rätt till heltid. Men vad jag ser är det bara Birger Schlaug som driver frågan om rätt till deltid”, inflikade Staffan. Han har en partipolitisk ådra; Staffan Svensson. Centerpartiet står honom varmt om hjärtat. Vilket inte har hindrat honom från att lämna C under en period för att kandidera för Junilistan till både EU-parlamentet och riksdagen. Men nu är han återbördad till fadershuset. När den gamle partiledaren Olof Johansson fyllde 80 förra året så var Staffan där och uppvaktade.
Vid mitt besök i Regna var Gunilla och Staffan igång med städning och uppfräschning av vandrarhemmet inför säsongen. Dammsugare och skurkäppar stod lite här och där i huset. Fönster ska fixas och vad det lider är det snart dags att måla om fasaden igen. Under lågsäsong åker de tillsammans ner till Regna för att arbeta minst ett par gånger i månaden. Under högsäsong är det daglig närvaro som gäller.
Vandrarhemmet har ett tiotal gästrum - inget är det andra likt - och kök och matsalar och umgängesrum.
Regna är en gammal by med anor från 1300-talet. Långt in på 1950-talet bodde det runt 3000 människor i trakten. Nu är det betydligt färre.
”Men det flyttar in människor - många barnfamiljer - så fort det blir något hus ledigt här i Regna. Det finns skola och butik i Igelfors och järnvägsstation i Vingåker. Så det går åt rätt håll”, berättade Gunilla.
Och vandrarhemmet; hur länge är det en förverkligad dröm?
”Ännu några år i alla fall. Det är frustrerande att inte ha mer tid. Vi skulle behöva ha upp omsättningen ordentligt för att kunna ha Regnagården som deltidsarbete”, sa Staffan.