Elvert Hammar tar emot vid entrén till Regna kyrka. Vi är ett 20-tal personer som ska följa med på kyrkogårdsvandringen och få veta mer om namnen på några av de flera hundra gravar som finns på kyrkogården. De flesta på turen är ortsbor och många känner till namnen vi får höra berättelser om.
Dagen började med en kort andaktsstund. Regna hembygdsförening står för vandringen.
Elvert ger oss först en historisk bakgrund till orten Regna och dess kyrka. Kyrkan fanns redan på 1300-talet. En ny byggdes 1785, men förstördes vid en brand 1913. Den nuvarande byggdes upp på de gamla murarna.
Vi börjar på den äldsta delen av kyrkogården och Larssonsläkten, förr en stor och dominerande släkt i Regna.
Olof Larsson, född 1848 i Vingåker, tog över affären i Bratteberg 1898, bara ett par hundra meter från kyrkogården. Det är en ståtlig gravsten, en av de större. Numera är vi mer jämställda om man ser till gravstenarna.
Olof Larsson var ledamot av riksdagens andra kammare 1898 till 1902. Han var också kommunalnämndens ordförande i Regna. En betydande man i bygden. Han och makan Charlotta Månsson från Bratteberg fick tre söner.
Elvert fortsätter med Larssons släkt. Vi lyssnar på fascinerande historier om ett tiotal av de människor som finns bakom namnen på gravstenarna. Ernst Danielsson i Falla, Sara Lotta Andersson från Mörtsjö, som föddes 1864, och hennes mor Sara, född 1839, Anders Nilsson i Krattorp (1837–1932), Karl Johan Pettersson i Ingestorp, född 1853, som bodde många år i Amerika. Med flera.
Elvert Hammar i hembygdsföreningen har samlat ihop material om namnen på många av gravstenarna.
– Folkskolläraren Adolf Guditz intervjuade många äldre i Regnabygden.
Vi passerar även hans grav och får höra lite om hans liv, född 1894 i Stockholm, lärare vid Bottens skola i norra Regna 1923–1959 och hembygdshistoriker.
– Annat har jag hittat i böcker eller hört min pappa berätta, säger Elvert Hammar.
Men han är inte ensam om att berätta. Karin Andersson från Högsjö berättade om Karl Pettersson (1862–1945) som gick barfota till skolan, samlade instrument och sköt över 30 älgar.
Fantastiska historier. Här fick vi en bråkdel av vad som döljer sig bakom de grå stenarna.
Ordföranden i hembygdsföreningen, Staffan Andersson, gav liv åt sin farbror Wille Johnsson (1925–1965).
– Han blev känd som en fantastisk dragspelare och blev svensk mästare redan som 17-åring.
Wille, som var självlärd, hann med att skriva cirka 300 kompositioner och är nog den enda dragspelare som ackompanjerat Jussi Björling.
Wille Johnsson var 1940- och 50-talets kändis och umgicks under turnerande med dåtidens musikkändisar.
Men han fick ett dystert slut. Som 40-åring blev han rånad och ihjälslagen i Stockholm, det för fem kronor, eller kanske 100, uppgifterna går isär.
Sök på hans namn på Youtube så kan ni höra honom spela.
Men kyrkogården är också kultur. Alla gravvårdar från tiden före 1850 är automatiskt kulturgravar, men det kan också vara att de har en ovanlig utformning eller unikt material.
Vid Regna kyrkogård finns både grusgravar och gamla träkors, som gör dem till kulturgravar.
Kyrkogården i Regna fortsätter att växa, även om de flesta nu kremeras. Minneslunden är ett populärt alternativ.
– Men en och annan jordbegravning är det, säger Elvert Hammar.