FINSPÅNG
– Det känns som att jag kommer hem igen, eftersom jag bor i Linköping och har pendlat till mitt jobb här i Finspång, under de gångna tre åren, säger Karin Olanders.
– Dessutom är ju Linköping en större kommun än Finspång och eftersom jag är därifrån, känns det spännande att få vara med och forma frmtiden och utvecklingen i Linköping, när det gäller områdena kultur och fritid.
Blir det ett liknande jobb i Linköping?
– Nej, inte riktigt, för i Linköping ska jag även ha hand om fritidsdelen, vilket jag inte haft här i Finspång.
Hur känns det att lämna Finspång?
– Det känns tråkigt, för jag har haft tre fantastiskt fina år här i Finspång, menar Karin Olanders. Och jag hade gärna varit kvar ett tag till i Finspång, eftersom jag samarbetat med väldigt många trevliga människor i ett mycket bra arbetsklimat.
– Men chansen till såna här jobb som det jag nu fått i Linköping, kommer inte så ofta och därför kändes det ändå rätt av mig att söka jobbet och komma hem till mitt "modersskepp" Linköping igen.
Vad kommer du att minnas mest från åren i Finspång?
– Det är den lyckade satsningen på nya gymnasieskolan i Bildningen och samarbetet med Curt Nicolin-gymnasiet. Sedan har det varit jätteroligt att vara med om kultursatsningarna på nya biblioteket och Kulturhuset, som växt ut till en riktigt bra verksamhet.
– Dessutom är jag mycket nöjd med att vi byggt om hela systemet med försörjningsstöd och arbetsmarknadsåtgärder, för att fler ska få jobb. Här tycker jag vi kommit en bra bit på rätt väg.
– Sedan på integrationssidan har vi lyckats få fram ett boende till för flyktingar, så där har vi kunnat ta emot fler flyktingar på ett bra sätt. Så jag känner mig stolt och glad över det jobb vi lyckats klara här.
Men Vibjörnsparkens nysatsning, hinner du inte gå i land med?
– Nej, den är ju bara på gång, liksom den viktiga ombyggnaden av gamla Bergska skolan, för att alla elever ska få lokaler med liknande villkor, som andra skolor.