Artem från Kiev har varit på besök på skolan han ska börja på i höst. "Jag hittade två kompisar direkt", säger han.
Flyktingkrisen 2015 blev en stor utmaning för hela samhället. I Finspång skulle 60–70 nyanlända elever snabbt placeras ut. Elisabet Rehn, rektor på Bergska och ansvarig för bland annat introduktionsprogrammen, är en av dem som fick en viktig läxa av det.
– Vi hann inte se varje människa som en individ. Det handlar inte bara om att lära ut svenska. Nu har vi hunnit tänka och inser att eleverna behöver mer kunskap, säger hon.
I februari i år invaderade Ryssland Ukraina och i april, strax innan påsk, fick hon uppdraget att ordna en mottagningsskola. Och det gällde att agera snabbt. På en vecka var ramarna satta och 19 april startade verksamheten.
12-årige Artem från Kiev är en av eleverna som varit här sedan starten. Han har en lista med ord som han ska para ihop med rätt bild. Han har hunnit lära sig mycket, men vissa ord är nya för honom. Med lite ledtrådar på svenska och engelska hittar han rätt.
– De flesta kan bra engelska när de kommer hit, det underlättar, säger läraren Jaana Pihl Olsen.
Två dagar i veckan är ukrainsktalande personal på plats eftersom majoriteten av eleverna är därifrån. Men inte alla, vissa har flyttat hit för föräldrarnas jobb.
– Det var jag tydlig med när jag fick frågan, att det skulle inte bara vara för barnen från Ukraina, utan för alla med behov av det, säger Elisabet Rehn.
Elisabet Rehn och Jaana Pihl Olsen har jobbat med nyanlända elever tidigare och brinner för att hjälpa dem på individnivå.
Just nu går sex elever här. Fokus ligger på att träna svenska och matematik, men det är också viktigt att de får lära sig hur det svenska skolsystemet fungerar. Det blir även en del utflykter för att lära känna kommunen.
– Vi har varit vid sjön Bönnern, för att de skulle få se var man kan bada och så har vi varit på biblioteket, säger Jaana Pihl Olsen.
Det har varit ett brett åldersspann och lärarna har fokuserat på att få ut de yngsta i förskola och skola snabbt.
– Vi har ingen skolgård här, så det är ingen bra miljö för dem, säger Jaana Pihl Olsen.
13-åriga Lisa tycker att det känns okej med sin nya skolsituation. Den största utmaningen är språket.
Tanken är att de äldsta ska vara här i max åtta veckor och under tiden får de göra besök på sin nya skola. Artem har varit på Nyhemsskolan, som han börjar på efter sommarlovet.
– Jag fick träffa mina klasskamrater och lärare. Jag hittade två kompisar direkt, säger han.
Läraren Irene Henningsson förklarar att eleverna även fortsättningsvis kommer få stöd på sitt hemspråk.
– På vissa av skolorna finns det även elever som talar ukrainska och ryska, säger hon.
Varje dag får eleverna träna på nya ord som de har nytta av i sin vardag.
Nyckeln för att slussa in eleverna på ett bra sätt är att arbeta med personal som är flexibla och kunniga, menar Elisabet Rehn. Här finns erfarenhet av mottagningsarbete men också av att bemöta barn och unga i olika åldrar.
– De här personerna blir också en trygghet för barnen, säger hon.
I klassrummet ligger fokus på lärandet, men det är också viktigt att personalen är uppmärksam på hur eleverna mår och kopplar in kurator vid behov.
– En stor skillnad jämfört med 2015 är att vi har haft en hel del att läsa om Ukraina. Att vi har en kontext betyder mycket, säger Elisabet Rehn.
Elisabet Rehn och Jaana Pihl Olsen tycker att det är viktigt att erbjuda både undervisning och introduktion i samhället.
I Ukraina finns ett väl uppbyggt skolsystem och under pandemin hade de digital undervisning. Den kunskapen har gjort att vissa elever har kunnat fortsätta i sina ukrainska skolor även efter att ha flytt till Sverige.
– Vissa läser utifrån den ukrainska läroplanen och de kommer inte hit.
Snart väntar sommarlov för eleverna, som sedan börjar i sina nya skolor. Om verksamheten finns kvar för nya elever i höst är inte beslutat.