Ingrid och Sven Göransson driver sitt moderna lantbruk i närheten av Bränntorp i Finspångs kommun. Trots alla investeringar de gjort under årens lopp är situationen kärv ekonomiskt, med rekordhöga priser på förbrukningsvaror de inte kan vara utan. När det gäller elförbrukning har det högteknologiska jordbruket det väl förspänt.
– Investeringen i vår biogasanläggning som vi gjorde för tio år sedan har varit och är en "guldgruva". De som satsat på solceller har inte tillgång till den energin när elen är som dyrast. Vi har en mer jämn tillgång, säger Ingrid Göransson.
2011 kostade anläggningen 4,5 miljoner kronor. 30 procent av den kostnaden fick paret tillbaka i form av investeringsstöd från EU. På gårdsplanen finns två stora brunnar fyllda med djurens avföring. Via cisterner förädlas avföringen i biogasanläggningen. Metangasen som bildas driver en motor, en konverterad V8, som i sin tur driver en generator som ger ström.
– Man kan ju undra varför inte fler jordbruk har investerat i biogasanläggningar sedan vi gjorde det? Nu, när elpriset är så högt, vet jag att det kommit flera förfrågningar till leverantörer. Men det är lite sent, anser Sven Göransson.
Biogasanläggningen har det senaste året gett cirka 250 000 kilowatt. En normal villa gör av med 20 000 kilowatt per år.
– Den el vi producerat räcker nästan till hela jordbruket, tre boningshus och vårt snickeri. Ibland har vi fått köpa in el och ibland har vi sålt el när vi har haft överskott. Sedan har vi en flispanna som rycker in vid behov, berättar Ingrid.
Ölmetorp har 170 mjölkkor i sin djurbesättning, inräknat alla djur, med kalvar, kvigor och tjurar, rör det sig om 410 djur.
– Korna mjölkar sig själva med två robotar, de är igång dygnet runt. Vi ser på datorn hur mycket varje ko mjölkar och ser direkt om något är galet, förklarar Sven.
Med vid besöket på Ölmetorps gård är också Greger Arvidsson, med lantbruk i Ljusfallshammar och Per Frännek, jordbrukare i Sonstorp.
– Jag har investerat i solceller. Det räcker för mig som har ett mindre lantbruk, säger Greger.
– Att skaffa biogasanläggning har inte varit aktuellt för mig. Det är en dyr investering som binder mycket kapital. Samtidigt vill samhället att vi ska gå ifrån fossila bränslen, men det blir svårt när allting ökar i pris, säger Per.
Gödningspriserna har också skjutit i höjden.
– Jag brukar köpa gödning för 120 000 kronor per år. Nu kostar samma volym 250 000 kronor. Var ska jag ta de pengarna ifrån? Jag får kolla över var jag verkligen behöver gödsla och lägga vissa marker i träda, förklarar Per.
Enligt sajten Globalprices.com har Sverige det högsta dieselpriset av alla länder (cirka 21 kr/L). För paret Göransson i Ölmetorp kan det innebära en ökning av kostnaden för diesel på flera hundratusentals kronor per år.
– Det beror helt på politiska beslut gällande reduktionsplikten, att vi i Sverige ska blanda i mer biodrivmedel i dieseln, vilket gör dieseln så dyr, säger Greger Arvidsson.
Men bryr ni er inte om klimatet?
– Jo, självklart. Men den inhemska produktionen minskar och importen ökar när vi i Sverige hela tiden har så hårda krav på oss. Det blir en stor klimatpåverkan att importera mycket och minskar också självförsörjningsgraden. Sverige importerar stora mängder av biodrivmedlet HVO, som vi måste blanda i dieseln och den innehåller palmolja som vi skäller på i andra sammanhang. Det saknas ett helhetstänk, menar Per Frännek.
Hur skulle ni vilja att politikerna agerade?
– Att vi kunde ligga på en normalnivå jämfört med andra länder i Europa. Vi behöver inte hela tiden vara bäst. Det saknas ett konsekvenstänk kring hur politiska beslut påverkar den enskilde lantbrukaren, tycker Per.
Lantbrukarna vi möter är inne i eller ska snart påbörja ett generationsskifte.
– Det kan ge mig ont i magen, när det är så mycket som är osäkert. Det enda som är bra är att vi får lite mer betalt för mjölken, det kompenserar en del. Men långtifrån allt, säger Ingrid Göransson.
– Min son vill ta över och fortsätta, men det gäller att få ett drägligt liv och inte tvingas arbeta hela tiden bara för att överleva. Jag är tveksam till att det kommer att gå om inte lantbrukarnas förutsättningar förändras, säger Per Frännek.