Det är till en början inom sektorerna Barn och ungdom och Arbete och lärande som tjänsterna försvinner, vilket är lika med skolan och utbildningens administrationsfunktioner. Exakt vilka tjänster som försvinner är ännu inte bestämt, men berörda kommer bli varse detta snabbt då de första kommer få sina besked nu under våren. Hösten 2012 ska de sista berörda lämna sina jobb. Kommunalråd Anders Härnbro (S) kommenterar:
- Det är en utmaning att alltid hålla rätt storlek och helst vill man ju kunna klara av sin bemanning och förändra efterhand. Hade vi haft en bra ekonomi i kommunen hade vi klarat det här, men nu har vi inga marginaler så då måste vi hantera det här genom varsel, säger han.
Förlorat år
Han pratar om 2010 som ett "förlorat år" då "man inte gjorde var man borde ha gjort". Han syftar på det varsel på 55 tjänster som den gamla majoriteten i Alliansen och Vänsterpartiet lade 2009, men som sedan endast utmynnade i att ett tiotal tjänster försvann:
- Det de gjorde 2009 var rätt, men man borde ha fortsatt agera under 2010, vilket man inte gjorde, säger Anders Härnbro.
Minus 33 miljoner
Inge Jacobsson (M) kan inget annat än hålla med:
- Jag är självkritisk, absolut. Vi borde kanske ha drivit förhandlingarna hårdare när vi varslade 55. Då hade vi kanske inte behövt varsla nu, säger han.
Genom att lägga varslet på 40 tjänster sparas runt 14 miljoner kronor in. Det prognostiserade budgetunderskottet för 2011 hamnar på 24,6 miljoner kronor.
Hur ska resterande 10,6 miljoner kronor dras in?
- Den senaste prognosen säger dessutom att underskottet ligger på 33 miljoner kronor. Men beslutet vi i dag fattade grundade sig på de 24,6 miljoner kronorna. Kommundirektör Anders Axelsson har i uppdrag till september att se över organisationen, säger Inge Jacobsson.
Boven i dramat
Anders Härnbro:
- Varslen 2011 är en nödvändig del av en större organisationsförändring. Men vi vill hitta andra sätt att hantera det underskott vi har och tittar till exempel på hur vi kan använda tiden bättre inom hemtjänsten, hur undervisningen i skolan kan bli bättre och så tittar på det faktum att 50 procent av ungdomarna väljer någon annan gymnasieskola att gå på än Bergska.
Som Folkbladet tidigare berättat är en stor bov i det totala underskottet ökade kostnader för försörjningsstöd och placeringar. Här är politikerna dock helt överens om att inte försöka spara in på tjänster. Snarare kan flera anställas, för att få bukt med de ökande kostnaderna:
- Vi är ense om att inte ta bort personal, snarare kanske sätta dit folk som jobbar för att hitta arbeten åt människor som i dag får försörjningsstöd. Då kan de ta tillbaka som lön plus lite till. Vi försöker hitta andra sätt som ger samma effekt som besparingar, säger Inge Jacobsson.
Statens fel
Anders Härnbro :
- Vi försöker att inte spara här, utan jobba aktivt med åtgärder, säger han och poängterar att just försörjningsstöd är ett av problemen som den sittande regeringen skickat på kommunerna:
- Mycket av våra svagheter i ekonomin beror på att staten vältrat över kostnaderna för det sociala skyddsnätet på kommunerna. Man gör det svårare att vara medlem i en a-kassa och i dag hamnar man ganska snabbt i försörjningsstödet. Det ligger rakt på kommunens budget och läget ser inte ut att förbättras.