Mozghan Sherzad flydde till Sverige från Afghanistan med hennes mamma och två systrar.
– Vi levde i Ghazni, ett talibanstyrt område. Min pappa blev mördad av talibaner, berättar Mozghan.
Familjen kom till Finspång 2017. Mozghan började studera på Bergska gymnasiet.
– På kort tid lärde hon sig svenska och går nu på naturprogrammet, säger Annika Rumenius, lärare vid Bergska gymnasiet.
Många elever och lärare på skolan är engagerade i familjens situation. Nu har Mozghans klasskamrater startat en digital namninsamling, som delas på Facebook och Instagram och ska skickas till Migrationsverket.
– Alla berörs av hennes öde. Vi känner starkt för den här tjejen och hennes familj med enbart kvinnor. Är det i linje med mänskliga rättigheter och Barnkonventionen att skicka tillbaks dem till Afghanistan, där bortgifte är alternativet, säger Annika Rumenius.
Varför anser ni att ni ska få stanna i jämförelse med andra familjer som är i en liknande situation?
– Eftersom vi inte har någon man i familjen har vi ingen möjlighet att försörja oss eller fortsätta att studera. Risken är stor att vi kommer att giftas bort. Migrationsverket menar att mammas farbror ska ta hand om och försörja oss, men vi har ingen kontakt med honom, säger Mozghan.
Mozghans familj har fått ett tredje avslag på överklagandet av utvisningsbeslut i migrationsdomstolen och fått besked om att fallet inte tas upp igen.
Hennes klasskamrater beklagar situationen.
– Vi känner oss hjälplösa när vi inte kan göra någonting, säger Ellen Fältström.
– De har tänkt sig en framtid här och så ska de tvingas flytta tillbaka, det måste vara jättejobbigt, säger Kajaniga Vigneswaran.
Mozghan har målet att bli läkare.
– Jag pratar inte bara för mig själv, det är många ungdomar som är i samma situation. Jag vill studera för att jobba här och betala skatt, konstaterar Mozghan.
Migrationsdomstolen har avslagit överklagandet. I beslutet står det att familjen inte bedöms som flyktingar eller alternativt skyddsbehövande och inte kan få uppehållstillstånd på dessa grunder.
Enligt migrationsdomstolen har inte familjen lämnat in några handlingar eller annan skriftlig bevisning för att göra sina identiteter sannolika eller styrkta.
– I byn där vi bodde hade vi inte några identitetspapper, menar Mozghan Sherzad.
Domstolen skriver i domen att det inte framgått att det förekommer någon konkret hotbild mot någon familjemedlem vid återvändande till Afghanistan.
Pierre Karatzian vid Migrationsverkets presstjänst kommenterar inte det enskilda ärendet, men Migrationsverket bedömer att säkerhetssituationen i Afghanistan är allvarlig
– Konflikten har dock inte nått den nivå som enligt lag och praxis måste gälla för att alla från ett visst land ska få stanna. Vad kan Migrationsverket säga om Ghazni? Är det fara för sina liv att leva i detta område, som ska vara talibanstyrt?
Pierre Karatzian påpekar att det råder inre väpnad konflikt i Ghazni, men hänvisar till förvaltningsrättens dom, där det står att säkerhetsläget inte bedöms som så allvarligt.
– Men situationen bedöms inte nå upp till den nivån att alla och envar riskerar skyddsgrundande behandling.
Hur ser Migrationsverket på bortgifte? Tar ni hänsyn till att de säger att de kan bli bortgifta?
– Tvångsäktenskap tas upp under riskprofiler i Migrationsverkets rättsliga ställningstagande, kommenterar Pierre Karatzian.