Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Klar med sjätte skriften om gruvdrift

Jan-Eric Karlström fascineras av gruvbrytningens historia. Nu har han kommit ut med den sjätte delen i sin serie av skrifter om gruvdriften i Hällestads bergslag.

Jan-Eric Karlström, från Linköping, har nu kommit ut med den sjätte skriften om gruvdriften i Hällestad. Foto: Johan Gustafsson

Jan-Eric Karlström, från Linköping, har nu kommit ut med den sjätte skriften om gruvdriften i Hällestad. Foto: Johan Gustafsson

Foto:

FINSPÅNG2007-05-16 06:00
Den senaste delen har titeln "Bergsbönder" och handlar om de bönder som bröt järnmalm i gruvorna runt Hällestad. I skriften får man en liten inblick i hur gruvbrytningen gick till under de dryga 500 år som gruvorna hölls igång. Den första uppgiften om gruvdriften i Hällestad är från 1282 och man vet att den pågick fram till 1820 då det inte längre ansågs vara lönsamt att bryta järnmalm i de här trakterna. Huvuddelen i Jan-Eric Karlströms skrift handlar om gruvverksamheten på 1600- och 1700-talet.

Grovjobb och förädling
- Jag har riktat in mig på hur relationen var mellan De Geer och hans landsbönder, säger han. Hur kunde bönderna fortsätta att vara egna företagare inom bergverksamheten när Louis De Geer ägde alltihop?
I skriften berättas hur bönderna fick tillåtelse att bryta järnmalm på den mark som Louis De Geer ägde. Men medan bönderna skötte grovjobbet var det Louis De Geer som skötte förädlingen av järnet och tog hand om vinsten.
Att Linköpingsbon Jan-Eric Karlström intresserat sig för gruvhistorien i Hällestad beror på att han tidigare arbetat på Holmen skog, som äger marken där den gamla Gruvstugan i Hällestad står. När han gick i pension kom han överens med Holmen att ta hand om Gruvstugan om företaget stod för kostnaderna. När besökare ville att han skulle berätta lite om historien bakom den gamla gruvdrängstugan var han tvungen att läsa på.
- Då upptäckte jag hur mycket spännande som finns om Hällestad bergslag, säger han.

Illustrerar själv
Men det var svårt att hinna med att berätta allt han egentligen ville säga under de korta föreläsningarna. Därför har Jan-Eric Karlström samlat en del av sin kunskap i sex korta skrifter som han själv illustrerat.
- Skrifterna kallar jag mitt dåliga samvete. Det är det jag inte hunnit med att säga under föredragen.
Den första delen kom ut 2000, och nu har alltså den sjätte delen i serien kommit ut. Men om det blir någon ytterligare del i skriftserien vet han inte, även om det inte saknas uppslag.
Han har fått förslaget att sammanställa skrifterna till en bok, men det är han egentligen inte så pigg på. Han tycker att skrifterna är mer lättillgängliga och är rädd för att folk skulle avskräckas att läsa en tjock bok om gruvdriften i Hällestads bergslag.
- Jag vill lyfta fram och synliggöra historien och då passar det bättre med de här skrifterna än en bok, säger Jan-Eric Karlström. Min målsättning är inte att synas utan det ädla ändamålet.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om