Kartlägger läger från andra världskriget
Historien kring det stora flyktinglägret som fanns i Doverstorp under några år under 1940-talet är höljt i dunkel. Men nu ska ett gäng historieentusiaster från Finspång kartlägga lägrets historia.
Jan-Erik Svenblad, till vardags ombudsman på fackförbundet IF Metall, är en av dem i den nya projektgruppen som ska kartlägga historien kring flyktinglägret i Doverstorp. På skärmen finns några bilder av det som finns kvar av lägret idag. FOTO: JOHAN GUSTAFSSON
Foto:
- Alla vet att det funnits ett läger där, men ingen vet varför, säger Jan-Erik Svenblad, som är en av personerna i projektgruppen. Det har ju passerat ett stort antal människor här. Allt kring det här vill vi ta reda på och hur det förhöll sig.
1500 personer
Det är många människor som under en kortare tid, under och efter andra världskriget, fått ta sin tillflykt till flyktinglägret som fanns i Doverstorp mellan 1944 och februari 1946. Lägret inhyste först estländska familjer, för att senare bli ett flyktingläger för polska kvinnor. 1945 tros cirka 1500 personer ha bott i lägrets mellan 100 och 150 baracker.
När lägret lades ner 1946 flyttades hälften av barackerna till ett flyktingläger i Danmark. De baracker som fanns kvar delades mellan Finspångs och Norrköpings kommun. Idag finns nästan inget kvar som påminner om det flyktingläger som en gång fanns i Doverstorp.
Ta fram fakta
Projektgruppen har besökt platsen där lägret fanns och tagit fram en del fakta om flyktinglägret. Men än är det mycket arbete som återstår. Gruppen ska bland annat intervjua folk som bott i och vid lägret, de som arbetat där och deras anhöriga. Man kommer även att gräva i olika arkiv och försöka få fram bilder från lägret.
Brinnande intresse
Ett par personer i projektgruppen arbetar till vardags med historia på Malmö Högskola och Linköpings universitet, men den större delen av gruppen är glada forskningsamatörer. Samtliga deltagare delar dock ett brinnande intresse för historia. Alla är också överens om att det är viktigt att historien kring flyktinglägret i Doverstorp inte glöms bort.
Direkt berörd
Ingemar Andersson, som är en av projektgruppens medlemmar, är själv direkt berörd av flyktingslägrets historia. Hans fru, som ursprungligen kommer från Polen, var en av de flyktingar som under en tid vistades i lägret.
- Det har varit svårt att prata med henne om upplevelserna i lägret, säger Ingemar Andersson. Det är mycket att titta på kring det här. Därför är jag gärna med i den hä gruppen.
Projektgruppen har fått stöd från ABF, fackförbundet IF Metall och Finspångs kommun för att kunna genomföra sitt arbete.
Hjälp utifrån
Man hoppas också få hjälp med forskningen av bland annat skolungdomar, historieintresserade vuxna och andra som på något sätt känner till något om lägret.
- Det här är väldigt angeläget för många, säger Ewa Larsson i projektgruppen. Vi har fått mycket respons från människor som vi har talat med.
Eftersom allt arbete sker ideellt kommer det att ta sin tid. Det kan ta ett par till tre år innan projektet är färdigt. Tanken är att arbetet till slut ska mynna ut i en broschyr och en bok om flyktinglägret i Doverstorp.
Så jobbar vi med nyheter