Janne Karlsson fick bakterier i lungorna som gav svår lunginflammation, som ledde till sepsis och slog ut alla organ. I över en månad låg han i respirator och kämpade för sitt liv.
Janne Karlsson har satt Lotorp och Finspång på kartan med andningsterapin Lotorpsmetoden, som hjälper folk att bli friska och förbättrar livskvalitén genom att andas på rätt sätt.
Men i september förra året insjuknade han hastigt, vilket ledde till att han endast hade fem procent lungkapacitet.
– Det är ödets ironi att det händer mig som är andningen personifierad, säger han.
29 september höll han i en kurs i Linköping, men började känna sig febrig och hostig.
– Jag hostade blod på natten och febern steg. Jag åkte till Vårdcentrum dagen efter och de såg att mitt infektionsvärde var så högt att de ville jag skulle ta liggande sjuktransport till akuten, men jag vägrade. Jag fick skjuts av dotterns man Robert och på IVA konstaterades att infektionsvärdet var 350, vilket är extremt högt. Det ska ligga under tio, sedan kommer jag inte ihåg mycket, säger Janne.
Så här såg Janne ut efter att ha vaknat upp efter att varit nedsövd i respirator i över en månad.
Nu är Janne tillbaka på jobbet och masserar återigen sina kunder.
Bilder som personalen på Vrinnevisjukhuset tog på Janne under tiden han vårdades där.
Frun Lena Karlsson berättar om nästkommande månaderna när Jannes liv svävade i ovisshet.
– Först trodde de att det var proppar i lungorna, men det visade sig vara en magbakterie och antibiotikan hade inte gett verkan. Infektionsvärdet låg på 550, Janne var svårt sjuk och fick även förmaksflimmer, så respirator kopplades in. Då la kroppen av, alla organ sviktade och han höll på att dö, säger Lena.
Bakterier i lungorna gav svår lunginflammation som utvecklade sepsis.
– Janne låg nedsövd i över en månad. Vi i familjen åkte in varje kväll till IVA. Han fick dialys eftersom njurarna hade slutat fungera. Lungorna var så infekterade att läkarna sa att han kanske inte skulle klara sig, säger Lena.
En kanyl sattes in i halsen, som var kopplad till respiratorn, det var osäkert om han någonsin skulle kunna äta och dricka igen. Under värsta perioden fick han även hjärninfarkt.
– Efter en tid började det långsamt bli bättre. Han låg i respirator med jättesåriga lungor, då började han andas alldeles för bra, lungorna höll på att sprängas. Då låg Lotorpsmetoden honom i fatet, säger Lena.
Janne tillsammans med frun Lena, som varit ett stort stöd under den tuffa perioden.
Så här nöjd var Janne Karlsson för nio år sedan, när han efter många års kamp hade fått Lotorpsmetoden vetenskapligt bevisad.
Här visar Janne bilden på hur han såg ut efter den långa tiden i respirator.
Efter att ha varit nedsövd i över fem veckor vaknade Janne upp i mitten av november.
– Jag har sett bilder på mig själv efter att jag vaknat upp. Jag såg döende ut, vägde bara 58 kilo, mot normala 75 kilo. Jag hade inga muskler kvar, säger Janne.
– Det var en fruktansvärd tid. Dessutom en sån sak som att komma åt Jannes bankkonton för att sköta företaget gick inte. Som tur var kom vår son Erik på hans koder, säger Lena.
Efter två och en halv månads vårdvistelse på IVA fick han komma till en vårdavdelning vid Vrinnevisjukhuset. Sedan flyttades han till vårdavdelning på Vårdcentrum i Finspång.
– Det enda som jag gjorde i början var att kolla på tv. Jag fick sondmatas och det enda som gick på tv var matprogram. Jag kommer ihåg att jag drömde om korv med bröd, säger Janne.
Familjen välkomnade honom hem med glädje och de minns en speciell händelse från nyårsfirandet.
– En stor fyrverkeripjäs hade köpts, som Janne fick hjälpa till att bränna av ute på vår tomt, säger Lena.
Först väntade en tid i rullstol.
– Jag sa: "Janne, du måste börja träna". Jag jobbar som personlig tränare och satte upp ett program till honom. Janne var med, men tyckte aldrig det var roligt, säger Lena.
Vändningen kom när han blev inskriven på rehabmedicinska avdelningen vid Vårdcentrum i Finspång i mars.
– Han var en helt annan person efter fem veckors rehabträning där, säger Lena.
– Tiden på rehab var tuff, mycket balansgång och träning. Men konceptet är så effektivt. Man blir väl omhändertagen av proffsig personal, som arbetsterapeut, fysioterapeut, logoped och läkare. De har hjälpt mig så att jag kunde komma igen, säger Janne.
Lena Karlsson tycker att det vore katastrof om rehabmedicinska avdelningen vid Vårdcentrum i Finspång läggs ner.
69-åriga Janne Karlsson skulle egentligen inte behöva fortsätta jobba, men gör det för att han tycker det är roligt.
Lotorps Massage och Friskvård har verksamheten i centrala Finspång.
Nyligen berättade vi att rehabmedicinska avdelningen vid Vårdcentrum kan stängas.
– Jag blev helt förstörd när jag hörde det. Jag vet vad de gör med människor, som kan komma tillbaka till samhället tack vare deras hjälp. Det vore katastrof om avdelningen läggs ner, säger Lena.
Janne och familjen driver sedan många år Lotorps Massage och Friskvård i Finspång.
– När det var som tuffast undrade jag om såväl Janne som företaget skulle överleva. Janne har hur många kunder som helst, var uppbokad hela förra året. Jag fick ringa runt till alla, förklara läget och de flesta valde att boka nya tider hos någon annan i familjen i stället, säger Lena.
Janne har sviter kvar efter allvarliga sjukdomsperioden, tränar med balansgrupp vid Vårdcentrum, och har redan börjat jobba igen.
– Jag har ett par kunder per dag, några dagar i veckan. De säger att de inte märker någon skillnad när jag masserar. Men jag blir både hjärntrött och fysiskt trött numera.
69-åringen skulle inte behöva fortsätta jobba.
– Men jag tycker det är roligt. Jag startade upp företaget och är glad att jag orkar hjälpa till, säger Janne.
– Läkarna sa att han inte överlevt om han inte haft så bra fysik, varit noga med kosten plus att han inte har underliggande sjukdomar, säger Lena.
Nyligen var de på återbesök på Vrinnevisjukhuset.
– De var förvånade över att Janne kommit tillbaka så starkt snabbt. Personalen på IVA gjorde ett fantastiskt jobb. Till exempel kämpade fysioterapeuterna Emma och Ola mycket med Janne.
Han försöker långsamt återgå till vardagen.
– Jag håller på mycket i trädgården, med odlingar och växthuset. Jag kör bil, åker och handlar. När svampen kommer vill jag ge mig ut på skogspromenader igen. Jag är så tacksam för varje dag, säger Janne Karlsson.