– Jag höll den i svansen med vänsterhanden. Den var så tung att jag nästan tappade greppet, därför försökte jag hjälpa till med högerhanden. Då vred ormen på huvudet och högg mig med en tand i pekfingret. Det var en obeskrivlig, brännande smärta, berättar Bogdan Truszkiewicz.
Bogdan och hans hustru Inger bor i ett hus vid Ölstad, i direkt närhet av ”51:an”, på väg mot Norrköping.
– Efter att jag klippt gräsmattan ropade Inger att det fanns en orm vid utemöblerna. Den blev säkert stressad och aggressiv när jag försökte fånga den och laddade upp med extra mycket gift, tror Bogdan som gjorde något man inte ska göra efter ett ormbett.
– Vi försökte trycka och suga ut giftet. Senare fick vi reda på att det inte är så man ska göra.
Ormbettet inträffade vid 14-tiden lördagen 5 maj. Bogdan ringde sin dotter Beatrice för att fråga om råd.
– Hon ringde 112 och de tog kontakt med mig och Inger körde mig till lasarettet i Finspång. I bilen tappade jag verklighetsuppfattningen och blev ”snurrig”.
Eftersom blodtrycket hade börjat sjunka och inte heller hjärtat fungerade normalt fick han omgående en adrenalinspruta i varje ben. Bogdan fick också motgift för att dämpa reaktionen från ormens gift. Det blev en rask ambulansfärd till akuten på Vrinnevisjukhuset i Norrköping för vidare behandling.
– Någon sa att det gick i 180 kilometer i timmen på vissa ställen. Jag blev sämre och jag såg en tunnel med ett gult ljus. De förklarade att det kan bli så om det blir syrebrist i hjärnan.
På Vrinnevisjukhuset fick Bogdan stanna i 24 timmar för behandling och observation.
– Jag var vid medvetande hela tiden. Jag vill tacka all sjukhuspersonal för den intensiva vården och omhändertagandet. Personalen på akuten i Finspång, ambulanspersonalen och personalen på akuten i Norrköping. Vilken fantastisk sjukvård vi har. Jag upplevde en mycket väl fungerande akutvård med mycket trevlig personal, säger en tacksam Bogdan.
Pekfingret är fortfarande svullet och han har blåmärken på armen och ett rejält blåmärke, där lymfkörtlarna sitter.
– Man kan tro att jag blivit misshandlad. Jag är glad att jag lever idag.
Kommer du att flytta på några ormar i framtiden?– Hmm. Jag har gjort det förut och det har gått bra. Om jag gör det kommer jag att vara mycket mer försiktig.
Att ett huggormsbett ger en sådan kraftig reaktion som för Bogdan är ovanligt.
– Jag lider av en del allergier. Kanske påverkade det och gjorde att jag hamnade i chocktillstånd, säger Bogdan Truszkiewicz.