<I>Kvinnliga rösträtten 80 år:</I> Kristdemokrat som vågar ställa frågor
FINSPÅNGBeslutet att införa allmän och lika rösträtt i Sverige fattades av 1919 och 1921 års riksdagar. 1922 tog de första fem kvinnorna plats i riksdagen. Till andra kammaren 1921 valdes Nelly Thöring (s), Asta Östlund (s), Elisabet Tamm (liberal frisinnad vilde) och Berta Wellin (högern).Till första kammaren valdes Kerstin Hesselgren (sk politisk vilde).Det är drygt 80 år sedan. Har det hänt något sedan dess och hur är det att vara kvinna och aktiv inom politiken i dagens Finspång? Kring dessa frågor har Folkbladet pratat med fem politiskt aktiva kvinnor i Finspång. I dag har turen kommit till Ing-Marie Arwidsson, kristdemokraterna.
Kompetens och kvinnligt stöd över partigränserna tror Ing-Marie Arwidsson kommer att bereda plats för kvinnor inom politiken, även i framtiden. FOTO: TITTI OLOVSSON
Foto:
- Jag tvekade aldrig om att det var kristdemokrat jag var, men min politiska förebild är en kvinnlig centerpartist från min hembygd, fast jag har aldrig varit medlem i centerpartiet eller så, säger hon.
- Hon stöttade mig alltid när jag var yngre och för en tid sedan pratade jag med henne i telefon och berättade om mitt politiska engagemang. Hon tyckte att det var jätteroligt, även om hon nog velat att det vore inom centern, säger Ing-Marie.
Ing-Maries pappa var politiskt aktiv och det har gjort att hon alltid "tänkt" politiskt. Nu toppar hon kristdemokraternas lista inför kommunfullmäktigevalet i höst.
- Men jag har väntat med att engagera mig tills barnen har blivit större, innan orkar man inte.
<b>Dåligt samvete</b>
Att man som yngre kvinna inte orkar med att vara politiskt aktiv tror hon beror på att många lever kvar i tron på att det är kvinnorna som har det största ansvaret vad det gäller hem och barn och även om det inte skulle vara så, dras många kvinnor med ett ständigt dåligt samvete.
- Det är alltid svårt att räcka till också när barnen blivit större. Man har krav på sig att räcka till både hemma, på jobbet och inom politiken. Vi kvinnor måste bli bättre på att lära oss att säga nej, säger Ing-Marie.
<b>Outtalade politiska lagar</b>
Som kvinnlig politiker i Finspång tycker hon att hon får bra respons fast att det kan vara lite trögarbetat i bland.
- I bland när man säger något som man tycker är bra och viktigt kan man mötas av en man som säger att jo, det var bra sagt men... Det finns en massa outtalade politiska lagar som inte alltid är så lätta att förstå sig på, säger Ing-Marie.
<b>Måste våga fråga</b>
Men det finns också fördelar med att vara relativt ny inom politiken, om man bara vågar fråga.
- Många gånger har jag ställt "dumma" frågor och efteråt har folk kommit fram till mig och sagt att vad bra att du vågade fråga för jag har alltid undrat.
<b>Kvinnor kan också</b>
1922 när de första kvinnorna tog plats i riksdagen möttes de säkert av misstroende män i församlingen och kanske lever bitar av den tidens syn på kvinnor kvar.
- Det måste ha varit en väldigt stor händelse då 1922, men nu vet vi att kvinnor är kompetenta och det är med kompetens vi ska behålla våra politiska uppdrag. Det är alltid bra med en blandning av kvinnor och män och jag tror att vi kvinnor kommer mer och mer, säger Ing-Marie.
Kanske kommer vi att i näst nästa valperiod ha en kvinnlig partiledare för kristdemokraterna.
<B>Tidigare publicerade artiklar:</B>
19 mars Elisabeth Rehn, vänsterpartiet.
4 april Birgitta Staaf, moderata samlingspartiet.
6 april Britta Gustavsson, centerpartiet.
Så jobbar vi med nyheter