Risingegården omnämns i en ny studie från polisen. "Vi hade 30 rymningar/avvikelser 2023. Det stämmer. I övrigt förstår vi inte varför vi är med i studien", säger Emelie Schenström som är hemmets föreståndare.
Nyligen presenterades en studie från polismyndigheten gällande SiS- och HVB-hems kopplingar till den grovt organiserade kriminaliteten. Studien visar med flera slående exempel att den kriminella världen har fått fäste här. I studien förekommer Risingegårdens behandlingshem i Finspång.
– Vi finns med i en tabell i rapporten. Det gäller antalet rymningar eller avvikelser som finns rapporterade från oss. Vi hade 30 sådana incidenter under 2023. Det stämmer. Vi blev såklart förskräckta över att förekomma i den här rapporten, men också väldigt frustrerade eftersom det inte finns någon enda misstanke om att ungdomar som avvikit från Risingegården skulle ha begått brott, säger Håkan Rydin.
I studien listar man de tio SiS- och HVB-hem som har flest rymningar eller avvikelser. Toppar "listan" gör HVB-hemmet Lilla Torp som ligger i Göteborgstrakten. Här finns 63 rymningar/avvikelser registrerade. Risingegården hamnar på plats sju med 30 registrerade avvikelser.
– Rapporten handlar om kopplingar mellan SiS och HVB-hem och den grovt organiserade brottsligheten. Det finns absolut ingen koppling mellan avvikningar från Risingegården och grov brottslighet. Snarare är det så att en ungdom som avviker från Risingegården är den som själv riskerar att bli utsatt för brott, säger Håkan Rydin.
Håkan Rydin menar att det som skrivs på sociala medier kan vara extra tufft för den om finns på ett HVB-hem.
Risingegården har tillstånd för 17 platser. Men man räknar själva det som fullbelagt när man har 13 eller 14 flickor under behandling. Det är ett HVB-hem vilket betyder att det inte är låst. "Idag är Risingegården ett behandlingshem med målgrupp ungdomar mellan 12-18 år, biologiskt kön flickor. Ungdomarna kan ha psykosocial och/eller neuropsykiatrisk problematik, självskadebeteende, övergreppsproblematik och riskbeteenden mot våld, kriminalitet och missbruk", skriver man själva om sin verksamhet.
En slutsats som dras i studien från polisen är att den som rymmer tar sig tillbaka till sin hemort och begår brott där. 60 procent av de som rymt ska ha begått grova brott. Snittiden som man avviker är sju dygn, enligt samma studie.
"Två eller tre personer står för merparten av avvikelserna i studien och det handlar i regel om att man är borta några timmar", säger Emelie Schenström. På HVB-hem används ordet avvikelse eftersom dessa institutioner inte är låsta.
– 30 avvikningar är många. Men samtidigt står två eller tre personer för den absoluta merparten och det handlar i regel om att man är borta några timmar, inte flera dagar. Det finns noll kopplingar till brottslighet vid avvikningarna, ingen ungdom som avvikit från Risingegården har blivit misstänkt för något brott, säger Emelie Schenström.
"Ungdomarna kan ha psykosocial och/eller neuropsykiatrisk problematik, självskadebeteende, övergreppsproblematik och riskbeteenden mot våld, kriminalitet och missbruk", skriver Risingegården själva om sin verksamhet.
Varken Håkan Rydin eller Emelie Schenström har något entydigt svar på varför Risingegården har så många rymningar/avvikelser under 2023. Det varierar också mycket över tid beroende på vilka ungdomar som är placerade, och de allra flesta avviker inte överhuvudtaget.
– Vi jobbar med relationer till ungdomarna. Här finns det unga som ibland helt saknar förtroende för vuxenvärlden. Vi jobbar med att ungdomarna ska få tillbaka förtroendet för vuxna och vi anpassar bemanningen efter vilka ungdomar som finns här. Men ibland kan det hända saker under tiden man är här som förändrar riskerna, att den omedelbara impulsen blir att man måste härifrån, säger Emelie Schenström.
– Det är också en tuff verklighet med sociala medier i dag. Det är svårt att komma åt även för oss. Man kanske läser något där som upprör, ångesten eller ilskan slår till och flykt kan bli en strategi för att bli av med det.
Föreståndaren Emelie Schenström och Risingegårdens vd Håkan Rydin berättar att HVB-hemmet har tillstånd för 17 vårdplatser. "Men det är egentligen fullt vid 13 eller 14", säger Emelie Schenström.
Finns det något ni kan göra för att hålla koll på den som är rymningsbenägen?
– I vår verksamhet har vi inget behov av och heller ingen laglig möjlighet att låsa in den som är här. Vårdnadshavaren har större befogenhet att införa restriktioner än vad vi har. Men det handlar återigen om tillit. Når vi fram till ungdomen så vänder den sig till en vuxen som den litar på när det dyker upp något problem i livet, säger Emelie Schenström.
Kan ni begränsa tillgången till nätet och sociala medier?
– Vi har inte laglig möjlighet att hålla någon borta från internet eller sociala medier. Det vi kan göra är att vi har en överenskommelse om begränsningar av användning av mobiltelefon, men vi kan aldrig tvinga någon till begränsningar. Vi har inte wifi på dagen då vi vill att den som finns här ska kunna fokusera på skola och behandling. På helgerna har vi wifi dag- och kvällstid, säger Håkan Rydin.
Lokaler där Risingegården har sin verksamhet. Verksamheten har funnits sedan tidigt 1990-tal och inriktar sig i dag mot flickor upp till 18 år.
Enligt studien från polisen är bestämmelserna vaga när det gäller vilken kompetens och utbildning personalen ska ha på ett HVB- eller SiS-hem. Man konstaterar att "i Sverige har färre än 50 procent av personalen någon form av högre utbildning".
– För oss, precis som andra, är det en utmaning att hitta utbildad personal. Men saknar personalen utbildning kompletteras den hos oss genom ett samarbete vi har med utbildare, säger Håkan Rydin.
Vilka kontroller görs av personalen när man ska jobba hos er?
– Utöver intervju och referenstagning så utför vi den kontroll IVO kräver av oss, vilket innebär man ska kunna visa ett utdrag från belastningsregistret, säger Emelie Schenström.
"Vi blir förskräckta när vi ser att vi förekommer i den här rapporten", konstaterar föreståndaren Emelie Schenström och hemmets vd Håkan Rydin.
Hur stor del av personalen har högre utbildning hos er (högskola eller universitet)?
– Det är oklart vad polisen menar med ”högre utbildning”. Det vår tillsynsmyndighet IVO kräver är att majoriteten av en personalgrupp på HVB-hem ska ha minst två års eftergymnasial utbildning med inriktning mot socialt arbete, socialpedagogik eller beteendevetenskap. 80 procent av vår personal uppfyller det kravet, säger Håkan Rydin.
Vad säger ni om studien som polisen gjort?
– Vi förstår att polisen vill göra den här kartläggningen. Det finns uppenbara problem med en del HVB-hem. Kriminella kan ha tagit över vård som är till för att skydda sårbara unga människor. Det är förskräckligt. Det är lätt att skaffa sig tillstånd idag genom att ta över ett HVB-hem som någon annan har fått tillstånd för.
Paret säger också att man tycker att det är viktigt att samhället kraftsamlar för att förhindra att oseriösa aktörer kan bedriva HVB-verksamhet.
– Myndigheter behöver samverka, kvalitetskraven behöver skärpas, det behöver vara svårare att få och ta över tillstånd och tillsynen behöver vara ännu skarpare. Men det är också viktigt att påpeka att av nästan 700 HVB-hem i Sverige är det inte fler än 18 stycken som har kopplingar till grov brottslighet enligt rapporten. Det är illa nog, men de flesta HVB-hem fungerar väl och drivs av seriösa aktörer vars drivkraft är att erbjuda barn och unga en trygg och stödjande miljö i en svår tid i livet.