– Det kommer att krävas mycket planering, inför det kommande året. Inte minst logistiskt, fastslår biträdande rektorn Stefan Abrahamsson.
– Redan idag har vi full fart i våra undervisningslokaler med gymnasieelever tillsammans med elever i yrkesvux, enligt ett kontrakt med Finspångs kommun.
– Och nu planerar vi alltså via vår utnämning till Branschskolan, att andra gymnasieskolor från hela landet vill skicka elever till Finspång under en begränsad period.
Är det en stor ekonomisk satsning?
– Vi har köpt in 3D-utrustning till skolan för cirka 1,5 miljoner kronor, som gjort att våra elever fått den här spetskompetensen som 3D-utbildningen innebär och nu hoppas vi alltså på ännu fler elever i framtiden.
Får ni plats med alla elever, om det blir stort intresse från utsocknes skolor för 3D-utbildningen?
– Ja, det kommer vi att lösa genom god planering och när det gäller de utsocknes eleverna i Branschskolan, måste vi även lösa bostadsfrågan för dem. Så det är mycket att tänka på plus förstås marknadsföring och information till andra gymnasieskolor, om vår nischade utbildning med 3D-utrustning, som gett oss en spetsutbildning som vi är ensamma om i hela landet att kunna erbjuda.
– Så vi hoppas förstås på stort intresse och en spännande utmaning för oss på skolan att lösa de praktiska problemen runt den här nya satsningen.
– Men redan idag har vi elever här från åtta på morgonen till åtta på kvällen, så skulle vi nu få ett starkt tryck av nya branschskoleelever, får vi väl börja med ett nattskift också, säger Stefan Abrahamsson med en blink och ett leende.
Hur länge kommer eleverna att gå i branschskolan i Finspång?
–Det handlar om två perioder om sex veckor. I princip kan en elev göra detta under ett läsår, men gissningsvis kommer man en period i tvåan och en i trean.
Kommer det att bli en lönsam ny satsning för skolan?
– Vi kommer att skriva ett kontrakt med varje sändande skola som kommer hit, som innebär att vi får del av deras extra statsbidrag för den tid som de är i Finspång. Om vi kommer att tjäna pengar på den här satsningen vet jag inte idag, men vi kommer i alla fall inte att gå minus.
– Men den stora vinsten för Curt Nicolingymnasiet är att vi över huvudtaget blev utsedd till en Branschskola, med den status det för med sig. Och det ger oss också styrka att fortsätta investera och bygga vidare på våra egna 3D-utbildningar.
Men ni har även kvar era äldre maskiner i utbildningen?
– Ja, vi har kvar våra CNC-maskiner och vissa av våra ännu äldre maskiner där man lär sig grunden i skärande bearbetning. Vi tycker det är viktigt att våra ordinarie elever lär sig det här yrket från grunden och därmed är det numera en skön mix mellan gammalt och nytt i våra undervisningslokaler.
– Men de kommande eleverna i Branschskolan kommer givetvis att vara helt inriktade på 3D-utbildningen här hos oss.
3D-tillverkning är något som Siemens arbetar med i turbintillverkningen?
– Ja, och Siemens har vi ett nära samarbete med, när det gäller 3D-utbildningen på CNG. Men dom tillverkar detaljer i metall medan vi i vår utrustning har tillverkning i plast, där utrustningen är lite billigare att köpa in. Men vi har ambitionen att på sikt även köpa in en metallmaskin till skolan.
– Och jag kan nämna att 3D-tillverkning kommer mer och mer i nästan alla tänkbara branscher. Nyligen var jag på en mässa i Frankfurt för 3D-tillverkning och där hade man skrivare som skrev ut allt från tandproteser till klänningar. Så användningsområdena för 3D är närmast obegränsade och det känns förstås positivt att vi på den här skolan är med i spetsutbildningen för det här området, där utvecklingen går enormt fort.