Angelica Filipsson är upprörd. Hon har tre barn på Rejmyre skola och berättar om oroliga skoldagar med mycket bråk och stök. I höst flyttas en son till en skola i Katrineholm.
Missförhållanden har fått Skolinspektionen att granska skolan och gett kommunen ett föreläggande till den 16 juni för att se till att elevers ordningsstörande och olämpliga beteende utreds. Myndigheten har även anmärkt på att all kränkande behandling inte anmälts.
Föräldern Angelica Filipsson är med i skolan ibland för att hennes barn ska känna sig trygga.
– Det händer en massa saker hela tiden. Från fula ord, könsord, slag och sparkar till grupptryck och vandalisering. Nyligen slog jag larm till skolledningen i Finspång när ingen vuxen hade kontroll på lektionerna. Det springs mellan klassrummen, det gapas och skriks, det kastas saker och ingen lyssnar på läraren. Varje gång jag tar upp problemen skyller man brist på pengar och resurser, säger Angelica.
"Jag är allvarligt oroad för att inte eleverna lär sig det man ska på lektionerna", säger Angelica.
Ett annat bekymmer är pressen på lärarna. Bristen på resurser har lett till sjukskrivningar och att personal byter skola. Flera barn sägs ha svårt i skolan. Men stödet räcker inte till och en konsekvens blir ännu mera bråk och konflikter, hävdar hon.
– När lärarna ger upp så ger eleverna upp. Jag är allvarligt oroad för att inte eleverna lär sig det man ska på lektionerna. Så stökigt är det.
Angelica: "Många barn beter sig respektlöst och stör och det går ut över undervisningen".
Familjen har beslutat att äldsta barnet flyttas till en privat skola i Katrineholm i höst. Att ta kostnaden för busskortet var ett lätt beslut.
– Jag är inte blåögd, mina barn är inte perfekta. Barnen testar oss, men det får konsekvenser. Mobiltelefonerna dras in på en vecka. Det är det enda sättet för att de ska lära sig någonting, utvecklar hon.
På Rejmyre skola F-6 anmäldes ett 80-tal krängningar inom loppet av ett år. Nu har Skolinspektionen kopplats in.
Innan flyttlasset gick till Hävla bodde familjen i Byle och hade ett barn i en skola i Vingåker. Även den skolan hade problem med ordningen.
– Tyvärr verkar det inte hända så mycket när barnen uppför sig illa, krossar fönsterrutor och förstör läsplattor. Det jag ser och hör påminner mer om en fritidsgård än en skola. Många barn beter sig respektlöst och stör. Det går ut över undervisningen och trivseln på rasterna, säger Angelica.
En annan förälder är Johanna Ahlin som har en son på Rejmyre skola. Hon förklarar att man redan för några år sedan flaggade för den här typen av bekymmer.
– Det blir svårt för alla inblandade om det finns fyra-fem elever med problem i samma klass. Eleverna behöver hjälp men ingen hjälp finns egentligen att få. Tyvärr räcker inte en lärares två armar och två ben till när det finns 25 andra elever i klassen, poängterar hon.
Johanna målar upp en dyster framtidsbild när barn inte lyssnar, struntar i regler, är utåtagerande och sällan kan acceptera ett nej.
– Risken finns att eleverna halkar efter mer och mer när man inte kan bedriva vanliga lektioner längre, säger hon.
Anders Pantzar, utbildningschef, Finspångs kommun
Anders Pantzar är utbildningschef i Finspång. Han förklarar att sektor utbildning centralt jobbat med Rejmyre, träffat rektor och personal och bjudit in till föräldramöte. Ärendena om ordningstörningar har tidigare inte utretts ordentligt av skolan men nu ska det ske.
– Vi vet som ska göras för att lagen ska följas. Allt bygger på att vi har en bra kommunikation. Där har vi brustit mellan skola och vårdnadshavare. Vi måste prata mer med varandra och ta hand om eleverna som utmanar oss. Skolan kan inte bara slänga ut dem.
Anders Pantzar berättar att samarbete är en annan viktig faktorer när det gäller att komma tillrätta med stökiga elever.
– Skulle inte det hjälpa eller att eleven inte lyssnar så finns det en åtgärdstrappa att ta till med avstängning, omplacering eller permanent flytt till annan skolenhet. Det har flyttats elever förr i Finspång. Personalen stärks av att man både vet vad de ska göra och jobba med.
Finns det mer pengar att skjuta till?
– Nej, det ekonomiska läget är svårt. Sektorn har ett budgeterat underskott och verksamheten måste anpassas efter verkligheten.
Men verkligheten verkar vara att skolan behöver mer stöd?
– Pengar är inte allt. Det handlar mer om att bygga en grundorganisation, skapa bättre rutiner, följa skollagen, installera en ny rektor och anställa en förstelärare på en ledig tjänst.
Robert Abrahamsson, rektor för Rejmyre och Brenäs – vars ansvar är att leda det pedagogiska arbetet, utveckla utbildningen och se till att studiemiljön är trygg – har avböjt att kommentera. Han har nyligen slutat sin tjänst och hänvisar istället till Anders Pantzar.