– I dag tog det sex timmar och 25 minuter för 70 kilometer och igår 74 kilometer på 6.40, så det var något snabbare, men i stort sett samma tempo, säger Frida när hon kollar av sin GPS-klocka på handleden.
Andra dagens etapp är avklarad. Stopp för pizza och övernattning i Igelfors.
Ultralöparen Frida Södermark från Norrköping skrattar och bubblar av energi – efter sju mils löpande i årets vackraste vårväder.
– Det gör faktiskt inte ont någonstans. Jag tackar min kropp varje dag för att den står ut med mig, säger Frida och knäpper av sig ryggsäcken.
Det blev ingen resa till Sydkorea, ingen halvmara i Berlin, inget ultra-VM i Holland och den här dagen fick hon veta att även sommarens SM-vecka i Halmstad ställs in. Efter coronautbrottet är inget sig likt.
Alternativet blev en egen hemmalösning på småvägarna. Norrköping, Vånga, Labbetorp, Tjällmo, Ljusfallshammar, Grytgöl, Igelfors, Regna, Hävla, Simonstorp och Fridhem. Ett av hennes många löparäventyr.
– En ganska galen tur egentligen, men den bygger pannben som man behöver som ultralöpare. Jag vill utmana mig själv. Superbra träning att nedbruten starta om varje dag.
För att kunna hålla sitt tempo på 50 minuter per mil springer hon ensam, väljer när och var hon vill stanna till och pausar klockan.
– Det finns så mycket mer att se. Det är många fika jag fått avböja, jag inser att jag hinner inte sätta mig ned om jag ska springa sju mil om dagen, säger Frida när hon stannar till på Alice Lewys nischparymeri vid Högsfall, en bit från Igelfors.
Här släcker hon törsten och får med sig en egen nyskapad doft, "Coeur de Coreuse", Löparens hjärta, med en frisk ton av röd grapefrukt. På sin färd genom länets nordliga landsbygd vill Frida lyfta det lokala som finns i närmiljön.
– Att gräva i äventyren som finns runt omkring. Springa vägar jag inte har sprungit till ställen jag inte besökt. Det är så roligt.
Finaste sträckan hittills?
– Det var väldigt fint i Vångaskogarna. Jag gillar asfalt genom skog. Godegård är väldigt vackert. Hävla ska vara bedårande fint och Skedevi låter vackert, där har jag inte varit.
Vad tänker du på under tiden?
– När jag ser en lång raksträcka tänker jag, vad skönt, nu vet jag vad som händer de närmaste kilometerna. Det stör inte mig. Långt och platt är inga problem. Det är min styrka. Jag tittar runt omkring och lyssnar på fåglarna och känner dofter. Jag tänker på vad jag vill berätta om efteråt.