Historiens vingslag runt smedjan
HÄVLAKolbullar, takspån och brädsågning var bara en bråkdel av allt man kunde titta på i Häfla när smedjans dag i lördags gick av stapeln.
Kerstin Ericsson och Helena Hellman visar Peter Hjelmqvist hur det går till att växtfärga garn. FOTO: GUNNAR JOHANSSON
Foto:
- Jag har väl varit med i en tre, fyra år och jag har varit med och byggt huset och lagt taket, berättade Anders Asp.
Till ett spåntak går det åt ungefär 100 spån per kvadratmeter, beroende på hur länge du vill att taket ska hålla.
- Det här taket består av fem lager spån i nederkant så det kommer säkert att stå i en tretti, fyrti år, tror Anders.
<b>Bräda på bräda på bräda</b>
Vid sågen står Per-Uno Eriksson och sköter turbinen.
- Jag försöker också se till att ingen står i vägen eller kommer till skada.
Det gäller att se upp för sågklingan är inte att leka med och brädorna som Leif Sundeblad sågar till är av det rejälare slaget.
<b>Färgstark lus</b>
Varmare än varmast, kanske bortsett från smedjan, har Kerstin Ericsson och Helena Hellman det. De står nämligen och kokar garn.
- Visst är det varm att färga garn idag, men vi står ju i skuggan och så svalkar det lite, säger Kerstin.
Fina färger blir det i alla fall och så småningom kanske ett par varma vantar att värma sig med när vintern kommer.
Det dunkade från tennkulemotorerna och klirrade när någon med gott sikte kastade hästsko och folk tog sig en titt både här och där medan solen gassade oförtrytligt. Och när hungern slog till, ja då var det bara att ta sig en kolbulle som enligt recept skulle serveras med öl. Fast det gick precis lika bra utan.
Så jobbar vi med nyheter