Resan var en tillbakablick från 1933 och framåt, sex elever fick följa förintelsens tid och vad som hände efteråt. Stasi-fängelset var det som gjorde starkast intryck på eleverna under resan till Tyskland.
– Det är ett fängelse för de som försökte fly från Östtyskland eller de som var politiska motståndare, berättar Hugo Leo, elev på Grosvadsskolan.
Fängelset öppnade 1951 och fångarna kunde tvingas stå utomhus i fjorton timmar innan de fick tillåtelse att gå in i barackerna.
– Gummirummet tyckte jag var jobbigt, känslan där inne och lukten. Man kunde få sitta där i mörkret tre dygn i tvångströja, säger Mikaela Wenner som går på Bergskagymnasiet.
De besökte också det nazityska koncentrationslägret Sachsenhausen som ligger tre mil norr om Berlin. Det var det första specialritade koncentrationslägret och var i drift mellan 1936 och 1945. De första åren bestod fångarna av främst politiska oppositionella, som socialdemokrater, fackföreningsfolk och kommunister. Senare flyttades även fångar dit som ansågs rasmässigt eller biologiskt underlägsna, romer och judar. Här dödades minst 12 000 ryska krigsfångar år 1941 när SS testade gasvagnar och nackskott, testen ledde till att det inrättades gaskammare och avrättningsrum i lägret.
– Vi kunde se hur lätt det är att dölja information och hur enkelt det är att dölja sanningen, berättar Alva Karlsson.
De drar flera paralleller till samhället i dag.
– Man tänker att andra världskriget är väldigt långt bort, men det är bara sjuttio år sedan och nu ser vi hur nationalistiska partier går framåt i hela Europa väldigt snabbt. Folk ser inte parallellerna, säger Hugo Leo.
Nu ska de informera andra om vad de har lärt sig och upplevt under resan.
– Det här blir levande historia. Man kan lära sig i skolbänken men ännu mer på plats. När man hör, ser och känner, hur det är att gå in i en fängelsecell, berättar Anna Hellerstedt.
Hon har varit med och ordnat toleransresor i femton år för både ungdomar och vuxna. Pengarna till resorna samlas in genom gemensamt arbete. I år har de bland annat packat kassar i Viberga och jobbat på Cirkusslottet. "Finspång mot rasism" har blivit ett nätverk i kommunen med många som engagerar sig.
– När vi stod på marknaden så var det många som bara gav oss pengar för att de tycker att det är ett bra budskap, berättar Alva Karlsson.