Helg med traditioner
FINSPÅNGAtt smycka gravar med kransar och ljus är en tradition som hör den kommande helgen till. Visst är det vackert när glimmande lågor lyser upp i mörkret. Det är viktigt att välja rätt ljus - för att undvika besök av brandkåren.- Inga marschaller på gravar och i ljuslyktorna i minneslunden, vädjar kyrkokamrer Gull-Britt Evertsson. Välj gravljus eller värmeljus i stället.Hon reder också ut vad som händer med gravar som ingen sköter.
- Det blir för varmt i lyktorna, de fattar eld och så måste brandkåren rycka ut, säger Gull-Britt Evertsson, kyrkokamrer i Risinge församling.
Värmeljus, som finns i två storlekar, är vad hon rekommenderar för dessa lyktor. På gravarna innebär också marschallerna en brandrisk, där ska det vara gravljus eller gravlyktor.
Det är dock inte alla gravar som pryds med ljus och kransar denna helg, nämligen de som varken anhöriga eller kyrkogårdsförvaltningen sköter.
<b>Beställa</b>
- Anhöriga som bor för långt borta eller av andra skäl inte kan sköta sina gravar, kan beställa den tjänsten av oss, berättar Gull-Britt Evertsson. Finns ingen beställning har vi inte rätt att röra gravarna, förutom att vi tar bort ogräset om det skulle växa högt upp på stenen.
Den som vill beställa skötsel av grav, har två nivåer att välja på. Antingen en grundskötsel då man tar bort ogräs och snyggar upp för en avgift på 200 kronor. Eller full skötsel, med planor och krans vid allhelgona för 520 kronor per år.
- Sedan kyrkan och staten skildes åt har länsstyrelsen översyn över kyrkogårdarna, och vi får inte röra gravarna utan gravrättsinnehavarens tillstånd.
Om det inte finns någon anhörig har kyrkogårdsförvaltningen rätt att ta bort graven efter 25 år. Men först sätter man upp en liten grön skylt vid den aktuella graven, där man ber anhöriga ta kontakt. Skyltarna står kvar i ett par år, innan något händer.
-Vi de tillfällen en sten tas bort, dokumenterar vi den med foto och anteckningar, och försöker även spara den. Vi sår gräs på graven. Den kan även återanvändas som grav, men det är inte så vanligt. Och här i Risinge har vi gott om plats.
<b>Kulturminne</b>
Om en sten anses särskilt skyddsvärd, till exempel för att den är viktig för miljön på kyrkogården, kan förvaltningen självt ta initiativ till att sköta den, utan att någon betalar.
- Men vi måste fråga eventuella anhöriga först. De brukar säga ja, men skulle de säga nej kan vi inget göra. Dessa
gravar bevaras enligt kulturminneslagen och vi står för skötseln.
En grav på Risinge kyrkogård som för närvarande inte sköts, och som flera personer har undrat över, är Fridolf Thappers.
- Man tycker ju att någon skulle vilja se till att hans grav sköts, men just nu finns ingen.
Fridolf Thapper var bland annat socialdemokratisk riksdagsman i 27 år, talman i riksdagens andra kammare i tio år och östgötalandstingets ordförande i 18 år.
Han föddes i ett soldattorp i Vistinge som kallades Gärdet 1899 och avled som 75-åring 1974. Hans grav tillhör dem som blivit uppmärkta med en grön liten skylt, som efterlyser anhöriga. Finns det inga anhöriga som beställer skötsel, finns det inget hinder för andra att göra det.
- Det ringde en man hit och frågade om Thappers grav, berättar Gull-Britt Evertsson. Jag föreslog att han skulle ta kontakt med arbetarkommunen, kanske de är intresserade av att beställa skötsel av graven.
Så jobbar vi med nyheter