Här står aluminiumet i centrum
FINSPÅNGUtveckla och förbättra aluminiumlegeringars egenskaper. Förbättra tillverkningsmetoder för Sapa-företagens aluminiumprodukter.Det är de viktigaste arbetsuppgifterna för forskarna på Sapa Technology.? Vi är Sapa-gruppens gemensamma forskningscenter, säger forskningschefen Rolf Tingwall.
Civilingenjör Karin Nilsson kontrollmäter profilen som ska placeras i vindtunneln som har monterats upp på Sapa Technology. FOTO: TITTI OLOVSSON
Foto:
I själva verket är det aluminiumlegeringar vi ser, starkt förstorade, färgade i olika kulörer med datorns hjälp.
<B>Kunder</B>
Här arbetar 45 personer, merparten med forsknings- utvecklings- och provningsarbete.
? Sapa Technology får uppdrag av alla Sapa-företag, inom och utom landet. Sapa-företag finns i ett 15-tal länder. Alla dessa är våra kunder, säger Rolf Tingwall. Vi har ett fåtal externa kunder som främst köper miljömätningar eller kemiska analyser.
Sapa-gruppen har två huvudaffärsområden med aluminiuminriktning: aluminiumprofiler, som är den volymmässigt största, samt band och folie. En mindre del i företagsgruppens verksamhet är Sapa Autoplastics, som gör bildetaljer i plast. Den delen har Technology nästan inga uppdrag från. Här är det aluminium som gäller. Så var det redan från början.
- Först var man ett klassiskt brukslaboratorium, berättar Rolf Tingwall. Den nuvarande laboratoriebyggnaden invigdes 1963. Snart därefter blev man ett av två centrala labb inom dåvarande Svenska Metallverken. I Finspång arbetade man med aluminium, och i Västerås med koppar.
Så är det fortfarande, även om de bägge labben har vuxit och utvecklats till forskningscentra. Kopparverksamheten i Västerås ingår numera i Outokumpu.
Sapa Technology arbetar med ett 40-tal forskningsprojekt, av olika längd och omfattning. Dessa projekt kan ingå i program, som kan sträcka sig över flera år. Dessutom utför man mindre uppdrag, som kan vara från några timmar till några veckor.
<B>Legeringar</B>
Aluminium är ett grundämne som ytterst sällan används i ren form. I de flesta sammanhang används aluminiumlegeringar, alltså aluminiet är sammansmält med andra ämnen.
? Det kan till exempel vara kisel, magnesium eller mangan, berättar Rolf Tingwall. Även en tiondels procent av ett legeringsämne kan påverka egenskaperna mycket.
Hur materialets struktur och egenskaper förändras vid legeringar med olika ämnen och i olika proportioner är ett centralt område för Sapa Technologys forskning. Ett annat är hur tillverkningssättet påverkar. Till exempel hur värmebehandling påverkar hållfasthet och seghet hos materialet.
<B>Vindtunnel</B>
Civilingenjör Karin Nilsson leder ett projekt som handlar om profiler och avledning av värme.
? Många konstruktioner som bygger på profiler behöver kylning. Vilken legering och vilken design ger mesta möjliga avledning av värme. Att svara på det är målet för det här projektet.
Karin håller till längst ner i källaren med sina avkylningstester.
? Vi har monterat upp en vindtunnel härnere, berättar hon. Med hjälp av datorprogram kan man simulera värmeflöden. Jag placerar profiler i tunneln för att mäta värdena på övergången av värme mellan profil och luft. Jag kollar temperatur och tryck, och varierar legeringarna och luftflödena.
I ett av labben arbetar kemisterna Barbro Erixon och Marina Tillberg. Ingen av dem finns dock där hela tiden, utan rör sig också ute på smältverket där de sköter inställningen av driftsinstrumenten.
Marina Tillberg analyserar aluminium med hjälp av en så kallad gnistspektrometer, ett instrument som kan se även mycket små mängder av olika ämnen i aluminiumproverna.
<B>Analyserar</B>
Barbro Erixon och Marina Tillberg analyserar råmaterialprover som Sapa Profiler tar ut innan de börjar pressa profiler. Eftersom alla legeringsämnen påverkar egenskaperna är det viktigt att sammansättningen är rätt.
En dörr i de vindlande korridorerna leder till ett kemilabb av mer klassiskt utseende. Här finns dragskåp och glaskolvar och annat som den oinvigde förknippar med laboratorier.
? Personalen här arbetar mycket med justering och kontroll av valsoljor, smörjmedel och liknande, berättar Rolf Tingwall. Här sker också miljömätningar, bland annat av utgående vatten och luft.
<B>Mest använda</B>
Lars Östensson sköter Technologys enskilt mest använda instrument, svepelektronmikroskopet, en investering på 3-4 miljoner som gjordes för cirka tre år sedan, och som används för att undersöka olika prover.
? Istället för ljus används här en elektronstråle, säger Lars Östensson. Tack vare detta kan instrumentet förstora upp till 200 000 gånger.
Även ljusoptiska mikroskop - ?vanliga? mikroskop - används på Sapa Technology. Aluminiumprover slipas och poleras till ytan blir spegelblank, behandlas kemiskt och i mikroskopets förstoring framstår de olika ämnens korn tydligt. Mikroskopet är kopplat till en dator, med vars hjälp bilden färgläggs, så att kornen går lätt att skilja åt.
Där har vi tillverkningen av trappväggens moderna konst.
Så jobbar vi med nyheter