Den del av snöröjningen som Tekniska verken sköter på uppdrag av kommunen är skattefinansierad. Men en del skattebetalare får vänta lite längre än andra.
En enkät vi gjorde visar att i alla fall fem personer är rätt nöjda med snöröjning och halkbekämpning. Lite höga snövallar i centrum var vad några klagade på.
– Det är klart att folk hör av sig till oss och det är mer klagomål än hejarop, säger Marti Lehtmets, teknisk chef vid Finspångs Tekniska.
Eftersom det är en ny entreprenör som sköter det operativa i år hoppas han på extra förståelse.
– Jag tycker vår lilla ort sköter det här bra, säger han.
När det har snöat mer än tre centimeter drar hela maskineriet igång. I alla kommunens sju snöröjningsområden sätter sig chaufförerna i sina maskiner oavsett tid på dygnet. Målet är att det prioriterade snöröjningsarbetet ska vara klart tre timmar efter att snön slutat falla. Slutar inte snöfallet blir det värre.
– Då är det bara att börja om från början när området är klart, konstaterar Marti Lehtmets.
Gång- och cykelvägar, trappor och saltgator är det som kommer först. Det handlar både om cykelvägar till exempelvis Lotorp och Risinge, men också centrala gator, bussleder och busskurer. Gångstråk i centrum ingår liksom handskottning av trappor i centrum.
I prio ett ingår också saltning av det prioriterade gatunätet, ett antal branta backar med mera. På Tekniska Verkens hemsida finns mer information och en karta.
Som nummer två kommer sedan kommunens övriga gator.
Men kommunen är inte ensam om att röja snö. Genomfartslederna 215 och 51 sköts av Trafikverket. De ansvarar också för gång- och cykelbanor vid Bergslagsvägen.
I kommunens ytterområden är det ofta vägföreningar som har ansvaret för vinterväghållningen.
– Totalt sett är det många snöröjare. Bostadsbolagen har sina egna och varje enskild fastighetsägare och småhusägare är skyldig att skotta och halkbekämpa, säger Marti Lehtmets.
Sand håller kommunen med och finns för avhämtning vid Finspångs Tekniskas kontor på Norrköpingsvägen 32.
Vad snöröjningen med mera kostar kommuninvånarna är olika år till år, beroende på hur hård vinter det blir. Cirka 1,5 miljoner kronor finns budgeterat.
– Om det inte räcker får vi ta en dialog med kommunen om hur vi ska lösa frågan. Här är det ju yttre faktorer som påverkar, säger Marti Lehtmets.