I "Finspångsboken - bilder från en svunnen tid" ägnas flera sidor åt hantverket under århundradena.
Författaren Torild Lindvall berättar att det fanns hantverkare i Finspång redan från slutet av 1500-talet, i form av bland annat rör- och pipsmeder och hjulmakare.
Så småningom utökades antalet hantverkare med skomakare, skräddare, bagare, sömmerska, sadelmakare med flera.
På 1800-talet, berättar Torild Lindvall, fick exempelvis bruksskräddare och bruksskomakare en något mer självständig ställning i Finspång.
Brukspatron Carl Ekman skrev ett kontrakt med bruksskräddaren Gustaf Nyling, som kom till Finspång 1876 och 1887 lär han ha fått tillstånd att bygga en villa och det blev det första "egnahemmet" i Finspång.
Torild Lindvall fortsätter sedan att kolla in på 1900-talet, då Finspång fick flera kända hantverkare.
Här kan nämnas Adolf Larsson, Cittra-Lasse, som blev känd långt utanför Finspångs gränser och han uppfann något som kallades för pedalcittra.
Vidare kan nämnas plåtslagaren Bernhard Enqvist, som även kämpade för ökad nykterhet i Finspång. Och i Kalkugnsbacken fanns förr sadelmakaren Ringqvist som sedan flyttade sin verksamhet till Vallonvägen.
En del kanske även kommer ihåg bagaren Albert Dahlgren, som öppnade såväl bageri, som konditori och trädgårdsservering vid Trädgårdsvägen.
Emil Edqvist började bygga cyklar och lätta motorcyklar i sin verkstad och bland fotograferna kan nämnas fotograf Boije på vallonvägen och Asbjörn Öjerud , vars firmanamn lever kvar än i dag.