Maid Bo�njakovic var en av alla de elever som i juni sprang ut från Bergska gymnasiet. Han har i tre års tid studerat på samhällsprogrammet på Bergska och läst inriktningen beteendevetenskap därför att han har ett starkt och stort intresse för människan.
– Jag tänkte att samhällsprogrammet var en bred linje så det var därför jag valde det. Och jag är intresserad av hur människor fungerar och agerar i olika situationer, så jag ville lära mig mer om det, säger Maid.
Maid förklarar att hans intresse för människor kommer från hans bosniska bakgrund, något han tidigare reflekterat och funderat mycket på.
– Eftersom att mina föräldrar är från utlandet har jag märkt att folk beter sig olika, speciellt i sociala sammanhang när man pratar med varandra och hur man hälsar. Jag har lagt märke till hur det skiljer sig i Sverige, så det är en sak som jag har börjat intresserat mig för.
Skoltröttheten är ingenting som slog till på Maid efter att genomfört både grundskola och gymnasiet, snarare tvärt om. Att ta ett år för att resa, ta det lugnt eller flytta utomlands var inga planer som Maid hade. Den 15 april tidigare i år hade han skickat in en ansökan till Linköpings universitet för att komma in på lärarprogrammet till hösten. Han hade tidigt bestämt sig att det han skulle göra efter studenten var att fortsätta på samma spår, att plugga. Maid menar att när man är inne i plugglivet från tiden i gymnasiet är det bara att fortsätta så att man har all kunskap och studieteknik färskt i hjärnan.
– Jag tycker det är bäst att plugga direkt för att man är inne i pluggandet så att man inte tappar det om man tar ett år från skolan. Självklart kan man ta det om man behöver, men det kan lätt bli så att man tappar viljan att arbeta och plugga mycket.
Om allt går enligt Maids plan kommer han att flytta ifrån Finspång till hösten och bosätta sig i Linköping för att bli gymnasielärare i engelska och svenska. Han är dock inte ledsen att behöva flytta ifrån sin nuvarande hemstad.
– Jag har bott här ganska länge men jag har ingen vidare koppling, mina föräldrar är från Bosnien, och jag flyttade hit när jag var fyra år, innan det bodde vi i Norrköping. Så att flytta till en annan stad från Finspång är inte något större problem, utan nästan så att jag ser fram emot något nytt.