Glimtar
Foto:
- Är du feg? undrade mannen som ringde.
Han hade läst om den undermåliga vägdelen in mot Lunddalen, som bland annat svämmas över av stora och djupa gropar. Det är ingen väg som lämpar sig för bilåkning.
- Törs du inte skriva vem som bär ansvaret?
Jodå, för all del. Anledningen till att jag inte gjorde det förra veckan var att jag inte var säker på åt vilket håll jag skulle rikta kritiken.
Nu vet jag att det är Holmen Skog som har skyldighet att se till att vägen är i skapligt skick. Jag skäller som en feg (?) liten mops: vov, vov, vov.
<b>En dålig väg till</b>
Medan jag skriver detta ringer en annan person och ondgör sig över grusvägen från Vreta Klostervägen in mot Hällestads Folkets hus och Hällestads skola. Mannen hävdar att det är "Europas sämsta vägdel."
Jag går inte in i debatt i frågan, men jag tror att Lunddalsvägen står sig gott i konkurrensen. Enligt uppgift är det kommunen som borde ta sitt ansvar för att vägen in till skolan och Folkets hus inte ska se så anskrämlig ut. Gör det, då!
<b>Ljuvliga toner</b>
88-årige musikern och fiolbyggaren Tuve Carlsson, Finspång, hörde näktergalen i tisdags. Det var första gången på 45 år han hört den just på Kapellvägen, där han bor.
Tuve blev inte galen för den skull. Däremot blev han uppspelt härom veckan när han lyssnade till koltrastens skönsång. För Tuve är koltrastens sång nummer ett. Spelmannen fick sådan stark inspiration, att han direkt skrev ner noter. Det blir ett musikstycke av det vartefter.
<b>Ömmar i baken
Det finfina majvädret i veckan innebar att jag fick för mig att grensla cykeln. Tre dagar på cykelsadeln har fört med sig en ömmande stjärt. Ovana och oträning, det får man lida för.
I gröngräset</b>
Inte bara gräset och träden har slagit ut. I Bruksparken har också människor gjort det. Flera eftermiddagar och kvällar har grupper suttit och legat i gröngräset och njutit av solen. Trevliga syner, tycker jag. Något i stil med när stockholmarna slår sig ner i Hagaparken eller på Djurgården.
<b>Vattnet ingen vin(n)are</b>
Apropå Stockholm, så pratade jag med en kille som lämnat kungliga huvudkommunen för Finspång. Han prisade en hel del på sin nya bostadsort och hade egentligen bara en stor negativ invändning - dricksvattnet. Det får det inte att vattna sig i munnen, i varje fall inte det han dricker på Viggestorp.
- Det är mycket godare i Stockholm och det förvånar mig lite. Jag trodde det skulle vara tvärtom, kommenterar han.
<b>Vargen igen</b>
Ytterligare en person meddelar att han sett varg i veckan. Det skedde samma morgon som en kvinna såg djuret vid Sandudden. Algot Andersson gjorde observationen någon timma tidigare längs Igelforsvägen, i närheten av Bäcktorpet norr om Sandudden.
<b>Vördas inte</b>
Mellan Linköpingsvägen och Torstorps IF:s nuvarande grusplan och parkering låg för 50 år sedan torpet Nain. Den siste brukaren avflyttade 1953. Fiskeby AB lät sätta upp en skylt för odlargärningen. "Vårda minnet - vörda platsen, " är uppmaningen.
Skylten är nerkörd och ligger på marken. Det har sannolikt gjorts med maskinkrafter, för i botten på skyltens rör sitter en mäktig cementklump. Torpplatsen är ett vedupplag och sågningsplats. Nyligen har ett lass med träslanor tippats just där skylten stod. Bristen på hänsyn upprör personer som ömmar för hembygdsfrågor.
Så jobbar vi med nyheter