Glimtar

GO´MORRON! Endast katten förstod att en inkräktare kommit in i huset. Den jamade och betedde sig inte som den brukar. Den anade "ugglor i mossen."

Finspång2006-01-14 06:00
Regina Andersson och Leif Östberg på Vesslevägen i Finspång var nyligen med om en ovanlig episod. Förra söndagskvällen satt Leif i gillesstugan och tittar på teve. Han hör ett ljud, men reflekterar inte mer på det. Innan han och Regina släcker för natten hörs en uggla hoa.
På måndagsmorgonen hörs åter egendomliga ljud. Var det skator eller ekorrar som hoppaar på fönsterblecket? Sånt händer.
De konstiga ljuden upprepas på tisdagskvällen när paret ska gå till sängs. Intill sovrummet finns murstocken. I gillesstugan finns en insatskamin. Leif tar bort plåten som sitter i kanalen för att kika om något djur fastnat där. Han ser inget.

Rundflygning
När han på onsdagen kommer hem från jobbet sitter katten och stirrar in i kaminen. Leif tar fram en ficklampa och lyser. Ett huvud med stora ögon tittar på honom genom glasrutorna. Han öppnar luckorna för att fast "vad det nu är."
Ut från kaminen flaxar en uggla, sotig efter att ha suttit i askan. Fågeln flyger upp för trappan, dunsar med ett tjong in i hallspegeln, som får ett sotavtryck, fortsätter in i vardagsrummet, flyger runt ett varv och pang! - rakt in i en fönsterruta. Det blir ett nästan konstnärligt avtryck av hela ugglan, från vingspets till vingspets.
Ugglan är inte allvarligt skadad, bara aningen omtöcknad. Leif lyckas fånga fågeln vid fönstret och släpper ut den i frihet. Efter konsultation med fågelboken är Leif och Regina tämligen säkra på att det var en kattuggla som hamnade i skorstenen.
Minnesmärkena på spegeln och fönstret är så originella och vackra att de antagligen får sitta kvar en tid.

Georg nummer ett?
Anna-Lisa Lindvall, 92, i Finspång och Gustav Henriksson, 95, i Norrköping är trogna abonnenter på Folkbladet. De har haft tidningen sedan 1936 respektive 1934.
Men de bräcker inte 97-årige Georg "Jöjje" Persson på Högby i Finspång. Han har prenumererat sedan giftermålet 1930, då han och makan bosatte sig på Brovägen på Östermalm. Den gatan finns inte längre.
I 75 år utan uppehåll har han haft Folkbladet. Georgs syn och hörsel är nedsatt, men abonnemanget för 2006 har han betalat in. Med förstoringsglasets hjälp läser han det som lockar honom mest. Det blir lokalsidorna och sporten. För Georg, som i hela sitt yrkesliv var fräsare på Stal-Laval, har ett stort idrottsthjärta. Han var aktiv brottare och var med om att bilda brottningssektionen i Finspångs AIF (som efter sammanslagning med Finspongs IK blev Faik 1937). Löpare var han också en gång i tiden.
Glimtarna bugar för Georg, Anna-Lisa och Gustav.

Här var det halt
Halt har det varit i Finspång senaste dagarna. Sandningen var inte godkänd överallt. I torsdags, har jag hört sägas, var det så förrädiskt på Fogdevägen, Svälthagsvägen och Smältarevägen, att det knappt gick att gå där.

"Diken" ger dunsar
På Norra Storängsvägen är det två "grusdiken" över vägen efter arbetet med att lägga ner fjärrvärme i marken. Diket som finns längst österut, närmast höghuset, irriterar bilister mest. Utan att det är särskilt djupt, så dunkar det ändå till i bilen.

Skoterkörning
Skoter får enligt trafikförfattningen inte framföras hur som helst och definitivt inte på riks- och länsvägar. Från Lotorp har kommit klagomål till polisen att skotrar körs på fotbollsplaner, gräsområden och lite hipp som happ i skogen. En skoter som haft en släde med barn har observerats.
Där det inte finns rena leder för skoter, så ska markägare tillfrågas om var det är fritt fram att åka, bland annat med tanke på djurlivet.

En bisak
I går var det Tjugondedag jul. Låt mig avsluta med en bisak.
- Vet du när bin firar jul? undrade bowlinghallens föreståndare Janne Johansson.
- Nä, svarade jag.
- Tjugondag Knut. För då är julen förbi.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om