Glimtar
Foto:
Vad är det som är så roligt med Ångans dag?
Två av mina kollegor, som inte jobbat så länge i Finspång, brast ut i gapskratt när fotografen och jag, som arbetat ett antal år längre, i veckan råkade nämna dessa två ord.
Jag oroades över att medarbetarna skulle sätta kaffet respektive teet i halsen och storkna, för de slutade inte att flabba alltmedan fotografen och jag storögt glodde på varandra.
- Ångans dag, gnäggade kollegorna. Vad roligt. Vad är det?
De hade aldrig hört talas om detta evenemang som under några år 1980-talet var stort och populärt i Finspång. Fotografen och jag fick ge kamraterna en lektion i lokal historia.
<b>Var en folkfest</b>
Under Ångans dag - alltid en lördag - kunde allmänheten bland annat åka ånglok mellan Finspång och Kimstad. Ångmaskiner demonstrerades på järnvägsområdet och det förekom också andra aktiviteter.
Det var faktiskt något av en folkfest och det strömmade till besökare även från andra orter. Jag tror att många fortfarande saknar den där dagen och gärna sett att ångan hållits vid liv. Nu får var och en hålla ångan uppe så gott det går.
När jag på fredagsförmiddagen, på kollegornas förfrågan, sade att det var si och så med uppslag till veckans Glimtar, så kom förstås repliken lika snabbt som en kobra hugger.
- Du kan ju skriva om Ångans dag.
Ja, ja. Det har jag gjort. Men sedan då? Mera hjälp fick jag inte.
<b>Knattar slog på trumman</b>
- Skriver du i tidningen? undrade en av knattespelarna i Faik:s ungdomsishockey.
- Ja, det stämmer.
- Kan du inte skriva om oss? Vi ska heja fram Faik till seger.
Han ställde frågan före A-lagets division II-match i onsdagskväll. Ett tiotal spelare från U10-, U11- och U12-lagen hade klätt sig i ishockeytröjor och bildade en klack som slog på en trumma och hejade hela matchen. Lite bidrog allt deras uppmuntran och stöd till segern.
Finspång publik är fattigt med att ge lagen stöd från läktarna. Det var ett lovvärt initiativ som Faik-knattarna tog. Och det var enbart trevliga ramsor de drog, inga dumheter som klackarna ibland vräker ur sig.
<b>Inte uppdaterade</b>
Myndigheter är inte tillräckligt alerta att datera upp sig på adressaters nya bostadsadresser, påstår en finspångsbo och efterlyser skärpning.
Visst kan folkslarva eller strunta i att begära eftersändning vid flyttning och då är det inte underligt om det blir fel. Men när den delen skötts och det ändå blir galet?
Finspångsbon ger ett exempel. När ett av barnen i familjen fick en försändelse, var gatuadressen på kuvertet den som familjen hade två adresser tillbaka. Då ,menar finspångsbon, kan man med fog reagera.
<b>En skamfläck</b>
Grusparkeringen vid Grosvad IP är en skamfläck för kommunen. Regndagar är parkeringen täckt av tusentals - nu överdrev jag, men i varje fall hundratals - vattenpussar. Inte nog med att det är en skakande upplevelse att åka bil, man blir också blöt om fötterna.
Finspångs idrottspublik lider i tysthet, men det är inte så muntert för alla gästande besökare att mötas av detta underlag. Det är nog inga snälla ord de säger. Nog vet jag att det kostar åtskilliga tusenlappar att asfaltera parkeringen. Jag hoppas ändå att kommunen får råd att göra det innan jag går i pension.
<b>Fåglar och skidspår</b>
I går gjorde jag en god gärning. Jag hängde upp färsk mat, nötter och talgbollar, till småfåglarna. I Falla tampas småfåglar, skator och ekorrar om maten. Skatorna nafsar ekorren i svansen.
Vintern är det inte mycket med. John Petersen i Finspångs Skidallians meddelar att vädret till trots, så finns det fullt åkbara skidspår i terrängen runt Grosvad.
Så jobbar vi med nyheter