Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Gerda Antti hos PRO Finspång

FINSPÅNG
- Jag har alltid roligt bland folk. Även om jag inte står ut med folk en halv dag, så har jag hur roligt som helst med dem i några timmar. De får grädden av mig och jag får grädden av dem.
Författarinnan Gerda Antti från Kisa var i veckan gäst på PRO:s trivselträff i Finspång. Hon kåserade om att bli gammal, det forna livet som politiker, dagens politiker, som hon ogillar, och den svenska sjukvården. Hon läste valda delar i sin senaste bok, som har en sjuksköterska som huvudperson.

PRO:s ordförande i Finspång, Märta Persson, bekantar sig med författarinnan Gerda Antti. Bredvid Gerda sitter Lisa Rinaldo.
FOTO: TITTI OLOVSSON

PRO:s ordförande i Finspång, Märta Persson, bekantar sig med författarinnan Gerda Antti. Bredvid Gerda sitter Lisa Rinaldo. FOTO: TITTI OLOVSSON

Foto:

Finspång2002-01-17 00:00
100 PRO-medlemmar kom till Folkets hus för att lyssna på Gerda Antti.
- Det är lustigt. Förr eller senare går det i uppfyllelse, att man blir pensionär. Man blir som man kallar, gammal.
- Jag var i Stockholm och mötte, som jag tyckte, ett bekant ansikte.
- Är det inte "Maggan"? frågade jag.
- Jo, men vem är du?
- Jag är Antti från Kisa.
- Va? En sån liten gumma...

<b>Mest positivt</b>
- Det finns ingen tanke hos mig att det är skamset att bli gammal. Jag har aldrig varit så insiktsfull, ödmjuk och förstående, aldrig haft en sån bred och djup erfarenhet. Inget av detta hade jag för 20-30 år sedan.
- Det är spännande att leva. Jag har alltid roligt bland folk. Även om jag inte står ut en halv dag med folk, så har jag hur roligt som helst med dem i ett par timmar.
Gerda Antti påpekade hur roligt hon har när hon skriver böcker. Hur ögonen, handen och blicken följer med och ger sin syn på henne själv och andra.
- Utifrån det blir mina böcker som de blir. Ingen annan författare kan ha skrivit mina böcker och jag skulle inte kunna skriva någon annan författares böcker.

<b>Fattigstugestämpel</b>
På 1960-talet arbetade Gerda på biblioteket i Kisa. Det var när hon gjorde besök på ålderdomshem för att hjälpa de gamla att välja böcker som ögonen öppnades och hon blev lokalpolitiker.
- Det var ingen bra stämning då på hemmen. Jag tyckte inte att personalen uppträdde som de skulle mot de boende. Det fanns för mycket av fattigstugestämpeln kvar.
- Jag engagerade mig politiskt och gick in i centerpartiet. Det blev det partiet eftersom jag inte tycker om vare sig socialdemokraterna eller moderaterna. Under åren i politiken lärde jag mig hur vi människor är.
I dag skulle hon aldrig ge sig in i politiken.
- Jag tål inte politiker, jag tycker att alla ljuger. Det är deras smorda käftar jag inte tål. De borde ha sandpapper i stället för tunga, så att orden tvekar innan de släpps ut.

<b>Ingen klagolåt</b>
Gerda Antti tycker att dagens sjukvård i stort är god. Trångt, visserligen, men bra. Inför sin senaste bok, med en sjuksyster som huvudperson, fick hon följa arbetet på en sjukhusavdelning. Hon säger att hon blev glad över att se hur vänlig personalen var och hur god stämningen var på avdelningen.
- Man klagar på sjukvården på grund av att det inte finns någon möjlighet att tillfredsställa allas önskningar, hävdar Gerda.
Hon läste valda delar av sin senaste bok, som handlar om en sjuksköterska på den avtynade landsbygden som skiljer sig, om barns ensamhet och hur de far illa i samhället.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om