FINSPÅNG
Angående historiken bakom Brödrasextettens bildande, läser vi följande i skriften ”Toner i Bruksbygd - Finspång under ett sekel i anslutning till blåsmusikens 100 år, 1960:
”På frikyrkomannens C. J. Magnussons initiativ bildades Brödrasextetten som hade sin första övning den 24 september 1893 och i december samma år sitt första offentliga framträdande.
”I Brödrasextettens stadgar sägs i den första paragrafen att sextettens mål är att, med musik och sång, främja den kristliga verksamheten samt att så långt tid och krafter tillåta deltaga i arbetet för nykterhet och sedlighet, ställd på kristlig grund”. I följande paragraf fastslås att ”Inträde kan vinnas, af sextettens medlemmar godkänd troende person” Och en förutsättning för godkännande är också ”musikalisk begåfning”.
Vidare kan man läsa detta i skriften: ”Vid genomgång av Eric Larsons bildsamling efter manuskriptet för Toner i bruksbygd… gjordes den upptäckten att Brödrasextetten hade en föregångare. Det var en blåsmusiksextett med troende unga män som medlemmar. Enligt Eric Larsons anteckningar bildades denna sextett i Torstorp 1885 och upplöstes 1891.
Med andra ord ersattes blåsmusiksextetten av Brödrasextetten, som var knuten till Missionskyrkan, som i sin tur ersattes av dagens orkesterupplaga, Finspong Brass, med cirka 18 musikanter under ledning av Leif Fredriksson.
– Finspong Brass är dock inte enbart knuten till Missionskyrkan i Finspång, utan även till Sonstorps Missionskyrka samt Pingst- och Baptistkyrkan, som numera heter Centrumkyrkan, säger Roland Carpvik, som var den som bildade Finspong Brass.
– Jag flyttade tillbaka till Finspång i början av 1990-talet, men då var Brödrasextetten nedlagd sedan läge, berättar han. Så jag samlade ihop de musikanter som jag kunde få tag i då, bland annat från den tidigare Brödrasextetten och som mest var vi cirka 25 man i Finspong Brass, minns Roland Carpvik.
– Först hette orkestern Ekumeniska Musikkåren, men den bytte alltså sedan namn till Finspong Brass någon gång på 1990-talet.
– Och vitsen var ju att samla de dåvarande musikkårerna i Missionskyrkan, Baptistkyrkan och Pingstkyrkan under ett tak, så att vi blev en lite större orkester. Och jag minns att vi lyckades få med en del musiker, som hade lag in sina instrument i garderoben, att ta fram dem igen och komma med i Finspong Brass, vilket kändes väldigt roligt.
Hur mycket spelar ni?
– Vi repeterar var 14:e dag och spelar då och då i våra respektive kyrkor och så har vi en julkonsert tillsammans med Frälsningsarméns orkester i Finspång.
– Numera är vi väldigt många pensionärer, men också några ungdomar, så lite föryngring har vi i alla fall.