Det finns inga uppgifter om namnen på arbetarna, vilket väl är förståeligt, eftersom det är så många som samlats för att förevigas av fotografen.
– Jag började på Svenska Metallverken 1958 och då var det fortfarande full fart på Tubverket inom koncernen, minns Arne Hultqvist som bland annat jobbade som redaktör för personaltidningen och även tog hand om studiebesök.
– Sedan blev ju Metallverken uppköpta av Gränges och jag minns också att Tubverket någon gång därefter såldes till Virsbo Bruk, säger han.
Tubverket var en avdelning, där det bland annat producerades rör i mässing och koppar, för vatten och el.
På internet hittar vi uppgifter om Metallverken och Tubverket, som Sten O Karlsson fått fram via en undersökning som gjordes inom företaget någon gång under 1930-talet.
Där framkom bland annat att man på 1930-talet, då den här gruppbilden togs, hade en ungdomlig arbetsstyrka, vilket man också kan konstatera med en titt på gruppbilden.
"Av tusen arbetare var bara 160 äldre än 36 år medan hela 631 var yngre än 26. Bara under de två åren 1934–35 hade 260 nya arbetare anställts. De största arbetsplatserna på Metallverken var valsverket, tubverket, tråddrageriet, gjuteriet och mekaniska avdelningen i nu nämnd ordning."
Den stora mängden unga arbetare vid Metallverken tog tidigt itu med familjebildningen. Enligt undersökningen var giftasåldern "anmärkningsvärt" låg, vilket utredarna förklarade med att de "tämligen snabbt uppnådde maximilön inom sitt yrke. Andra orsaker kunde vara de låga levnadskostnaderna i Finspång och bristen på nöjesliv, vilket gjorde familjelivet relativt attraktivare.
De vanligaste sjukdomarna bland arbetarna var "influensa, magsår och blindtarmsinflammation. Ischias, nervsjukdom och reumatism var också vanliga åkommor."
Om husmödrarna fyllde i sina dagböcker och enkäter på ett sanningsenligt sätt, så var Metallverkens arbetare väldigt skötsamma. Utgifterna för tobak, öl, vin och sprit var "mycket blygsamma." Det köptes betydligt mer mjölk än alkohol, kort sagt.
Finspång stack också ut med sina låga hyror; knappt hälften av rikssnittet.
I undersökningen ingick 104 arbetarfamiljer. 73 av dem hade böcker i hemmet men nästan alla "höll en dagstidning, Folkbladet dominerade stort".