Reem Rahmatalla kommer från Sudan, som tidigare var Afrikas till ytan största land, innan det delades med Sydsudan. I det nordafrikanska landet, med cirka 43 miljoner invånare, levde hon i huvudstaden Khartoum.
– Jag är uppvuxen i en familj med fem systrar, en bror och en stor släkt. Det sociala livet är viktigt för oss, berättar Reem Rahmatalla.
Hon pluggade fysik vid universitetet i Khartoum, men det fanns få jobbmöjligheter.
– Jag ville inte bli lärare, många från Sudan flyttar till Mellanöstern och jobbar där, men vi ville något annorlunda.
Vid den tidpunkten hade hon man och två barn och valde att flytta till Sverige för att det är ett lugnt land med goda utbildningsmöjligheter.
– Vi visste att det var ett kallt land. I Sudan blir det som kallast tio grader, men det kan bli 47 grader varmt.
Vid universitetet i Linköping tog fyrbarnsmamman två universitetsexamen i materialfysik och nanoteknologi samt hållbarhet.
– Det hände att jag tog med min son och höll honom i famnen på lektionerna, det skulle jag aldrig kunna göra i Sudan, säger Reem.
Examensarbetet ledde henne till Sapa Technology i Finspång.
– Sedan fick jag mitt drömjobb, som forskningsingenjör. Jag gillar att utmana mig själv, utforska saker. Jag tar reda på de mekaniska egenskaperna för aluminium och försöker lösa olika problem.
Hon hör ofta invandrare som säger att det inte finns några möjligheter eller chanser att få jobb i Sverige.
– Det är helt fel. Det finns möjligheter, men man måste kämpa och jobba hårt. Det gäller att skaffa rätt utbildning och bli en del av samhället.
Sedan 2013 är Finspång hemorten.
Vad är största skillnaden mellan att leva i Sudan och Sverige?
– Det är en väldig skillnad att leva i en storstad som Khartoum. Bara att köra bil i staden är en utmaning, allt tar tid, det är alltid köer. Jag gillar värmen och det sociala livet i Sudan, där alla umgås och hjälps åt. Sverige har ett fantastiskt system, där folk får hjälp. Här kan du vara mammaledig, men i Sudan finns det ingen sådan lösning, då förlorar du jobbet.
Sudan har varit hårt drabbat av inbördeskrig.
– 2011 togs det politiska beslutet att dela in nationen i två länder, Sudan och Sydsudan. Det tyckte befolkningen var sorgligt. Det är en unik mix av arabisk och afrikansk kultur i Sudan.
Förra året berättade vi om Reems son Mohamed Asim, som skrev brev, och fick svar, av dåvarande utrikesminister Margot Wallström. Det handlade om att få omvärldens engagemang efter fjolårets massaker, där hundratals personer mördades.
– Jag var i Sudan i början av revolutionen, sedan ökade protesterna. Ofta var det kvinnor som gick längst fram i demonstrationsledet. President Omar al-Bashir tvingades avgå och militären tog över makten. Många människor försvann spårlöst och kastades i Nilen, men folket fortsatte att demonstrera tills en överenskommelse gjordes och en civil-militär koalitionsregering kom på plats. Nu börjar situationen se bättre ut, påpekar Reem.
Familjen brukar besöka sitt forna hemland åtminstone vartannat år. Reem stortrivs med sitt nuvarande jobb på Gränges Research & innovation.
– Så länge jag har kvar jobbet kommer jag inte flytta från Finspång. Jag älskar mitt jobb, har bra kollegor och många internationella kontakter. Mina barn lär sig tre språk: Engelska, svenska och arabiska, vilket de kommer ha stor nytta av i framtiden.