Arrangörsklubbens Charlotte Ekstedt gjorde sin första start någonsin i klassen Medelsvår B:2 på sin Elle. Gick sådär, tyckte hon själv och var mest nöjd över att ens ha genomfört ritten. Charlotte Ekstedt var på väg att lasta på och åka hem när det visade sig att hon hade vunnit klassen.
– Det hade jag inte trott. Men visst är det skönt när bitarna faller på plats. Ett kvitto på att jag och hästen har lärt oss på rätt sätt, sa hon.
Systern Maria Ekstedt hade bättre koll.
– Jag filmade hennes program. Det såg riktigt bra ut.
Å andra sidan hamnade Maria Ekstedt i samma "fälla" litet senare under tävlingshelgen. Var inte helt nöjd med sin insats i Medelsvår C:1 tillsammans med ponnyn Gylfinir Almandine. Speakerns besked att hon slutat tvåa kom som en rejäl överraskning och krävde en snabb rusning runt ridbanan för att hinna fram till prisutdelningen.
– Känslan var inte perfekt, men det är ju kanske ingenting domarna noterar. Det såg nog bättre ut än det kändes. Samtidigt var det kul att kunna hävda sig på en ponny. De är lite begränsade jämfört med de stora hästarna. Måste ta två steg när en stor bara tar ett. Det gjorde att framgången satt extra fint, sa Maria Ekstedt och fick hjälp av systern att montera den blåa andraplatsrosetten på hästens träns.
Helgens dressyrtävlingar är Ryttarkamraternas största tävlingsarrangemang under året och utgör ett värdefullt, snudd på nödvändigt, inslag i hela verksamheten.
– En stor inkomstkälla för oss, konstaterade tävlingsledaren Maria Fagerberg.
– Men det finns många hål att stoppa pengarna i. En så här stor anläggning kräver ständigt underhåll. Just nu är det underlaget på våra ridbanor vi fokuserar på. Det är ganska hårt och skulle må bra av påfyllning av nytt banmaterial. Vi vill ha mjukare banor. Där kommer de här intäkterna väl till pass.
Nästan 200 starter hanns med under de tre tävlingsdagarna i värmen. För ett otränat öga gjorde merparten av ekipagen ett lätt, naturligt och följsamt intryck framför domarduon i en parkerad bil. Men, som sagt, skenet bedrog och Maria Fagerberg bekräftade mycket riktigt att det hela inte var fullt så enkelt.
– Men det ska se lätt ut, sa hon.
– Som att allt bara flyter. Det enormt omfattande arbetet bakom syns aldrig på tävling.