Roger Karlsson i Naturskyddsföreningen kämpar för biologisk mångfald och tycker att kommunen ska göra detsamma.
Roger och Ulla-Karin Karlsson i Naturvårdsföreningen önskar att Finspång vore en vildare kommun som tar större ansvar för natur och mångfald. Paret vill se blommande vackra rondeller fulla med växter för pollinerande insekter eller kantade av blomstrande ängar.
– Jag tänker att det skulle vara bra PR för Finspångs kommun om man gick i frontlinjen för biologisk mångfald. Kommunen har i det närmaste oändliga ytor att förvandla till nyttiga och vackra biotoper. Mångfaldsytorna kan också sponsras av företag, säger Roger.
Idéerna har sammanställts i ett e-förslag till kommunen som nu går att rösta på. Enligt förslaget är Finspång fullt av gräsmattor där gräset bara klipps till ingen annan nytta än tanken på att ha prydlig kontroll. Resultatet av gräsklippandet blir färre insekter och fåglar.
Roger Karlsson – lärare till yrket – uppmanar till att tänka nytt och informera om värdet av insekternas betydelse.
– En yta som inte är grön och kortklippt ser slarvig ut i mångas ögon. Men en oklippt gräsyta är bara ovårdad om det inte finns information och tanke bakom den. Det tycker jag är ansvar. Det är dags att ändra innebörden av ordet vildvuxet till något positivt!
En så kallad konstgjord äng som fotografen skapat hemma i villaträdgården visar hur vackert det kan enkla kan vara.
Han uppmanar kommunen att utse Finspångs vildaste trädgård till den som visat mest vilja till att låta täppan frodas fritt.
– Kommunen har i det närmaste oändliga ytor att förvandla till nyttiga och vackra biotoper och låt barnen vara med. Börja projekt på skolorna. Låt klasser bli faddrar för en bit äng eller vildmark att sköta och inventera så de ser med egna ögon vad insekter bidrar med.
Roger Karlsson tror att projektet inte behöver bli kostsamt. Liknande satsningar har gjorts i Sverige och Danmark.
– Jag hoppas att pengarna som satsats på en klassisk äng betalar sig både ekologiskt och ekonomiskt när antalet maskintimmar minskar. Och så vackra rondellerna blir! Dessutom visade insektsinventeringar på stora skillnader före och efter projekten startade.
Är det svårt att få in idéerna i folks medvetande?
– Ja, kanske! Fast tankarna ligger i tiden. Erfarenheter från Danmark visade först att människor trodde att kommunen var nära konkurs och därför inte hade råd att klippa gräsytan. I min värld är det ansvarstänkande att låta gräset växa. Men det gäller att informera om det.
Insektsvänliga miljöer gynnar naturens viktiga pollinatörer som jobbar i det tysta. Här ett praktbyxbi. Arten sticks inte.
En bild på en bit mark som fått sköta sig själv. I efterhand kommer olika arter att "så in sig". Här rallarros som är mycket omtyckt av humlor och solitärbin.