"Det var en riktigt dum Åsa-Nisse-grej. Jag hade funderat på att få bort ett skatbo i ett träd på tomten och fick för mig att testa att skjuta ner det med hagelgeväret", sa den åtalade mannen.
På torsdagen genomfördes rättegången mot den 45-årige man som den 28 mars i år sköt med ett avsågat hagelgevär i tätbebyggt område på Norrmalm i Finspång. Han stod åtalad för grovt vapenbrott, grovt olaga hot, ringa vapenbrott och brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor.
– Gärningarna har genomförts med uppsåt, under berusning och har därför varit av särskild farlig art. Vapen och ammunition har förvarats öppet i bostaden. När det gäller grovt olaga hot har den åtalade mannen, efter att ha skjutit med hagelgeväret, siktat med geväret mot ett hus i närheten där fem personer kände allvarlig rädsla för sin säkerhet, inledde åklagaren Tove Neumayer Arvidsson.
Målsägarna satt den aktuella söndagskvällen och åt middag och hörde en kraftig knall, de tittade ut genom köksfönstret och såg den åtalade mannen med ett gevär i sina händer, där det rök ur gevärspiporna. Den åtalade mannen befann sig i trädgården på den tomt där han bor med sin sambo.
– Jag ringde polisen och hade hela tiden kontakt med dem. När han gick upp på altanen till en mindre stuga på sin tomt, vände han sig om och riktade geväret mot oss. Jag berättade det för polisen, som uppmanade att vi skulle kasta oss ner på golvet, vilket vi gjorde, sa en av målsägarna.
– Jag var säker på att han skulle skjuta mot oss och att vi skulle dö. Vi har alla mått dåligt efter det här och tillvaron känns inte trygg längre, berättade en annan av målsägarna.
"Förklaringarna han kommer med är inte trovärdiga och präglas av många svårförklarliga moment", sa åklagare Tove Neumayer Arvidsson i sin slutplädering.
Den åtalade mannen, som inte hade licens för vapnet han använde, förklarade varför det blev som det blev.
– Det var en riktigt dum Åsa-Nisse-grej. Jag hade funderat på att få bort ett skatbo i ett träd på tomten och fick för mig att testa att skjuta ner det med hagelgeväret. Men det fungerade inte. Sedan gick jag upp till den lilla stugan och la geväret där. Jag ber så hemskt mycket om ursäkt om jag skrämt någon, det har inte varit min mening, sa han med riktning till målsägarna.
45-åringen berättade att vapnet och ammunitionen var ett arv efter sin pappa och att han hade tänkt lämna det till polisen vid påsken i år.
På frågan när hans pappa avled, svarade han att det var 16-17 år sedan. Åklagaren menade då att det borde ha hunnits med under den långa tidsperioden.
45-åringen erkände vapenbrott av normalgraden och de andra åtalspunkterna, förutom det grova olaga hotet som han motsatte sig helt.
– Förklaringarna han kommer med är inte trovärdiga och präglas av många svårförklarliga moment. Alkoholintaget som han beskriver stämmer helt enkelt inte. Vittnen och rapporten från Nationellt forensiskt centrum samt polis på plats vittnar om graden av berusning, sa Åklagare Tove Neumayer Arvidsson och yrkade på tre års fängelse.
Dom i målet faller torsdag 17 juni.
Något som den åtalade mannens advokat Gustaf Sundfelt inte höll med om.
– Avståndet är 73 meter mellan min klients fastighet och målsägarnas fastighet. Dessutom ligger det en lekplats mellan husen och det var skymning. Hur skulle min klient kunna se målsägarna i ett fönster så långt bort? undrade Gustaf Sundfelt.
Om rätten gick på åklagarens linje tyckte Sundfelt att 2,5 års fängelse borde vara maxstraffet. Han ansåg dock att straffvärdet inte översteg elva månader och därför skulle skyddstillsyn med samhällstjänst utdömas. Dom meddelas 17 juni och Norrköpings tingsrätt beslutade att mannen ska vara kvar i häktet fram till att dom faller. Den åtalade mannen har varit frihetsberövad sedan 28 mars.